Tatuerad på fyllan – här lasrar Gloria bort misstaget

Under de senaste åren har tatueringsborttagning blivit allt vanligare i Sverige. För många handlar det om ett kostsamt och tidskrävande beslut, men för Gloria Pilv var valet självklart.

– Jag gjorde tatueringen på fyllan utan att tänka efter, säger hon till vår reporter.

Marknaden för tatueringsborttagning har vuxit stadigt under det senaste decenniet. Enligt branschstatistik genomgår tusentals svenskar årligen procedurer för att ta bort oönskade tatueringar. Behandlingarna kan kosta från några tusen upp till tiotusentals kronor beroende på tatueringens storlek, färg och placering.

Processen är inte bara ekonomiskt betungande utan kräver också tålamod. En fullständig borttagning tar vanligtvis mellan 5 och 15 behandlingar med flera veckors mellanrum. För många blir det en påminnelse om att det som tar minuter att applicera kan ta år att ta bort.

Läkare inom dermatologi uttrycker dock oro över den bristande kunskapen kring långsiktiga effekter av tatueringsborttagning med laser, den vanligaste metoden idag.

– Vi ser en ökande efterfrågan på dessa behandlingar, men forskningen kring långtidseffekterna har inte hållit jämna steg, säger Anna Bergström, överläkare i dermatologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hon påpekar att när lasern bryter ner tatueringsfärgen hamnar pigmentpartiklarna i kroppen, och det finns begränsad kunskap om vart dessa tar vägen och om de kan orsaka problem på sikt.

Branschen för tatueringsborttagning har under de senaste åren sett en teknologisk utveckling med nya, mer effektiva lasertyper. Samtidigt har det också dykt upp fler aktörer på marknaden, där kompetensen varierar.

– Det finns en problematik i att vem som helst kan köpa in en laser och börja erbjuda dessa behandlingar utan medicinsk utbildning, förklarar Stefan Nordlund, ordförande i Svenska Laserföreningen. Han understryker vikten av att söka sig till kvalificerade kliniker med dokumenterad erfarenhet.

För Gloria Pilv var beslutet att ta bort tatueringen kopplat till en känsla av ånger över ett impulsivt beslut.

– Jag vaknade dagen efter och insåg direkt att detta inte representerar mig som person. Det var en dyr läxa, både ekonomiskt och mentalt, berättar hon.

Gloria tillhör en växande grupp av främst unga vuxna som väljer att ta bort tatueringar de skaffat i yngre år. Psykologer pekar på att identitetssökande ofta spelar en roll i både besluten att tatuera sig och att senare ta bort tatueringen.

– Vi ser att många får tatueringar under perioder av identitetssökande, och när de senare stabiliserat sin självbild kan tatueringen kännas främmande, förklarar Maja Lundqvist, psykolog specialiserad på identitetsfrågor hos unga vuxna.

Försäkringskassan och sjukvården täcker i regel inte kostnaden för tatueringsborttagning, vilket gör att den ekonomiska bördan faller helt på individen. Detta har lett till en växande diskussion om huruvida vissa fall, särskilt de med stark psykisk påverkan, borde omfattas av sjukvårdens ansvar.

Tatueringsmarknaden i Sverige fortsätter samtidigt att växa, med cirka 20 procent av befolkningen som har minst en tatuering. Parallellt ökar också efterfrågan på borttagning.

– Det är viktigt att vi som bransch tar ansvar och informerar kunder om permanensen i tatueringar, säger Mikael Sandberg, ordförande i Sveriges Tatueringsförening. Han menar att branschen måste bli bättre på att kommunicera långsiktiga konsekvenser, särskilt till yngre kunder.

För Gloria har processen att ta bort tatueringen pågått i över ett år, med flera behandlingar kvar innan den är helt borta.

– Trots att det är både smärtsamt och dyrt är det ett beslut jag inte ångrar. Jag ser fram emot den dag då min hud är helt fri från denna påminnelse om ett ogenomtänkt beslut, avslutar hon.