Amazonas snart bortom räddning – akut larm på klimatmötet

Ett stenkast från klimatmötet breder världens största regnskog ut sig, en i stort sett orörd miljö där nya arter fortfarande upptäcks. Men nu hotas Amazonas av kollaps – stora delar av regnskogen kan bli till savann.

– Vi är mycket, mycket nära tippningspunkten nu, säger Amazonasforskaren Carlos Nobre.

Medan världens ledare samlas för att diskutera klimatåtgärder pågår en tyst katastrof i Amazonas regnskog. Den enorma gröna lungan, som sträcker sig över nio länder i Sydamerika och täcker en yta större än hela EU, befinner sig på randen till en ekologisk kollaps som kan få globala konsekvenser.

Carlos Nobre, en av världens främsta Amazonasforskare och medlem i Brasiliens vetenskapsakademi, har i årtionden varnat för vad som nu tycks bli verklighet. Hans forskning visar att regnskogen närmar sig en kritisk gräns där den inte längre kan återhämta sig från de kombinerade effekterna av avskogning, bränder och klimatförändringar.

– Det vi ser idag är resultatet av flera årtionden av exploatering. När 20-25 procent av regnskogen har försvunnit når vi en punkt där ekosystemet inte längre kan upprätthålla sig självt, förklarar Nobre för TT.

Amazonas är hem för uppskattningsvis 10 procent av världens alla kända arter och nya livsformer upptäcks fortfarande regelbundet av forskare. Regnskogen fungerar dessutom som ett gigantiskt kolupplag som binder koldioxid och reglerar regionala och globala väderförhållanden.

Avskogningen i Amazonas har varierat under åren, med en viss minskning under tidigare president Lula da Silvas första mandatperiod, följt av en dramatisk ökning under Jair Bolsonaros styre. Efter att Lula återkommit till makten 2023 har avverkningstakten åter minskat, men forskare menar att detta inte räcker för att vända utvecklingen.

– Det handlar inte bara om avskogning längre. Klimatförändringarna har redan påverkat regnskogens förmåga att återhämta sig efter störningar. Vi ser längre torrperioder, fler extrema väderhändelser och kraftigare bränder, säger Marina Silva, Brasiliens miljöminister, som länge kämpat för regnskogens bevarande.

Om Amazonas passerar tippningspunkten kommer stora delar av regnskogen att omvandlas till en savannliknande miljö med färre träd, mindre biologisk mångfald och drastiskt reducerad förmåga att binda koldioxid. Detta skulle i sin tur accelerera den globala uppvärmningen ytterligare.

Enligt en rapport från World Resources Institute skulle en sådan omvandling frigöra cirka 90 miljarder ton koldioxid till atmosfären – motsvarande flera års globala utsläpp. Det skulle också förändra nederbördsmönster i stora delar av Sydamerika, med allvarliga konsekvenser för jordbruk och vattenförsörjning.

– Vi talar om en förändring som skulle påverka hundratals miljoner människors liv direkt. Regnskogen genererar det som kallas ”flygande floder” – vattenånga som transporteras genom atmosfären och faller som regn över jordbruksområden i södra Brasilien, Argentina och Paraguay, förklarar Luciana Gatti, forskare vid Brasiliens nationella rymdforskningsinstitut (INPE).

De senaste årens extrema torka i Amazonas har redan gett en försmak av vad som kan komma. Vattennivåerna i Rio Negro nådde rekordlåga nivåer 2023, med katastrofala följder för lokalsamhällen som är beroende av floden för transport, fiske och vattenförsörjning.

Ursprungsbefolkningar, som i årtusenden levt i och vårdat regnskogen, är särskilt utsatta. Enligt Koordination av ursprungsfolkens organisationer i brasilianska Amazonas (COIAB) hotas både deras territorier och traditionella levnadssätt av den pågående förstörelsen.

– Våra äldste har aldrig sett en sådan förändring. Fiskarna försvinner, skogsfrukterna mognar vid fel tidpunkter, och nya sjukdomar sprider sig, säger Dinamam Tuxá, koordinator för COIAB.

På det pågående klimatmötet har Brasiliens president Lula utlovat att stoppa all illegal avskogning till 2030. Kritiker menar dock att det krävs mer radikala åtgärder, inklusive omedelbart skydd av alla återstående intakta områden och omfattande återbeskogningsprojekt.

Trots de dystra utsikterna ser Carlos Nobre fortfarande en möjlighet att vända utvecklingen, men tiden är knapp.

– Vi behöver en akut mobilisering i global skala. Det handlar om mycket mer än bara Brasilien eller Sydamerika – Amazonas är avgörande för hela planetens klimatsystem, avslutar han.