Björn Wiman: Dränk allting i skit – så lyder Donald Trumps katastrofrubrik

Nyheten som kom tidigare i veckan har skakat om många: världens korallrev bedöms nu vara bortom räddning enligt nya forskningsrapporter. Detta representerar ytterligare ett steg i den accelererande klimatkrisen som forskare länge varnat för.

Korallreven, ofta beskrivna som havens regnskogar, är hem för närmare en fjärdedel av alla marina arter trots att de upptar mindre än en procent av havsbotten. Deras försvinnande utgör därmed ett enormt hot mot den biologiska mångfalden i våra hav.

Forskare från Australiens marinvetenskapliga institut, som övervakar tillståndet för det stora barriärrevet, rapporterar att de senaste fem årens temperaturökningar har orsakat omfattande korallblekning. När havstemperaturen stiger tvingas korallerna att stöta bort de alger som förser dem med näring och färg, vilket lämnar dem vita, försvagade och ytterst sårbara.

”Det vi bevittnar är resultatet av årtionden av overksamhet inom klimatområdet”, säger Dr. Maria Lindström, marinbiolog vid Stockholms universitet. ”Korallreven har länge varit en tydlig indikator på havens hälsotillstånd, och deras kollaps signalerar allvarliga störningar i marina ekosystem globalt.”

Ekonomiska konsekvenser följer i de ekologiska fotspåren. Fiskenäringen i många utvecklingsländer är beroende av hälsosamma korallrev, och turismen kopplad till dessa naturresurser genererar miljardintäkter årligen. I länder som Maldiverna, Fiji och delar av Indonesien utgör revbaserad turism en betydande del av BNP.

Samtidigt visar den senaste tidens händelser att mänskligheten ofta mobiliserar sina bästa egenskaper i kristider. Lokala initiativ för att skydda kvarvarande korallområden har vuxit fram i flera regioner. I Thailand har fiskare och tidigare turistguider omskolar sig till ”korallvårdare” som planterar och vårdar korallkolonier i skyddade områden.

Svenska forskare deltar aktivt i internationella samarbeten för att utveckla motståndskraftiga korallarter. Vid Göteborgs universitets marinbiologiska forskningsstation pågår försök med att identifiera korallgenotyper som bättre klarar högre temperaturer.

”Vi får inte ge upp, även om situationen är kritisk”, förklarar professor Sven Karlsson från forskningsprogrammet ”Framtidens hav” vid Göteborgs universitet. ”Det handlar nu om att rädda det som räddas kan samtidigt som vi måste intensifiera arbetet med att minska koldioxidutsläppen globalt.”

Den pågående utvecklingen understryker behovet av radikala förändringar i hur vi hanterar klimatkrisen. Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader ter sig allt svårare att uppnå, vilket får direkta konsekvenser för marina ekosystem.

Enligt Naturvårdsverkets senaste rapport har Sverige minskat sina utsläpp med 2,4 procent under föregående år, men takten i utsläppsminskningarna är fortfarande långt ifrån tillräcklig för att nå de nationella klimatmålen till 2045.

Trots dystra prognoser finns ljusglimtar. Den tekniska utvecklingen inom förnybar energi accelererar, och priserna på solceller och vindkraft har sjunkit dramatiskt under det senaste decenniet. Dessutom ökar medvetenheten om klimatfrågor bland allmänheten, särskilt hos yngre generationer.

”Kriser har alltid tvingat fram innovation och samarbete”, säger klimatpsykologen Anna Bergström. ”Vi ser hur klimatkrisen förenar människor över gränser och skapar nya former av gemensamt ansvarstagande.”

Förlusten av korallreven illustrerar den brutala sanningen att vissa ekosystem inte kommer att överleva klimatförändringarna i sin nuvarande form. Detta ställer oss inför svåra existentiella frågor om vad som kan räddas och vad som redan är förlorat.

För beslutsfattare och medborgare innebär denna nya verklighet att klimatpolitiken nu måste inkludera både kraftfulla utsläppsminskningar och omfattande anpassningsåtgärder. Det handlar om att förbereda samhällen för de förändringar som redan är oundvikliga.

Vetenskapssamfundet är tydligt med att tiden för små, gradvisa förändringar är förbi. Nu krävs systemförändringar på alla nivåer – från individuella livsstilsval till internationella avtal och ekonomiska styrmedel.

Mitt i denna utmanande tid visar människor runt om i världen prov på enastående motståndskraft och kreativitet. Kanske är det just i mötet med de största utmaningarna som vi kan finna vägar framåt som förenar mänsklig innovation med respekt för planetens gränser.