Därför kan ”snökanonerna” bli ännu kraftigare i framtiden

I det nya klimatet: Snöoväder ökar trots kortare vintrar

Det kan verka motsägelsefullt att Sverige upplever kraftiga snöoväder samtidigt som landets vintrar blir allt kortare. Men fenomenet har en vetenskaplig förklaring, betonar Erik Kjellström, professor i meteorologi på SMHI.

”Det finns ingen motsättning i detta på något sätt. Att tro det visar på en oförståelse”, förklarar Kjellström när han bemöter kommentarer från sociala medier där vissa skämtat om den globala uppvärmningen när Sverige täcks av snö.

Båda trenderna – kortare vintrar och potentiellt kraftigare snöoväder – har samma grundorsak: Sveriges stigande medeltemperatur, särskilt under vinterhalvåret. Statistiken talar tydligt.

”Vi ser mycket tydligt hur vintersäsongen förkortas. Det handlar om flera veckor och i Götaland upp till en månad jämfört med några decennier sedan. Vi ser också tydligt hur de kalla dagarna blir allt ovanligare”, säger Kjellström.

Den varmare luften förklarar också den ökande nederbörden över hela landet. Enligt fysikern Émile Clapeyrons beräkningar från 1834 kan luften hålla cirka sju procent mer vattenånga för varje grad den blir varmare. I vattenrika områden som Skandinavien leder detta till ökad avdunstning från hav, sjöar och marker.

Resultatet blir kraftigare nederbörd – även vintertid. ”En stor del av nederbörden som faller i Sverige utgörs av vatten som avdunstat från Atlanten. När havet blir allt varmare kan därför nederbördsmängderna öka – och på vintern när vi har minusgrader innebär detta intensivare snöfall.”

Risken för kraftfulla snöoväder förvärras ytterligare av att isen försvinner från Sveriges stora sjöar och omgivande hav. Detta skapar förutsättningar för så kallade snökanoner – ett fenomen där kall luft strömmar över öppet vatten och skapar snabba vertikala luftrörelser och intensiva snöfall.

Detta fenomen drabbar framför allt Gävlebukten och Smålandskusten, vilket vi såg under januari när ovädret Anna på vissa platser lämnade upp till en meter snö på bara ett dygn. Liknande förhållanden kan även uppstå över Vänern och Vättern.

”De här snökanonerna kan dumpa väldigt stora mängder snö. Och klimatförändringarna skapar en potential att de värsta snökanonerna kan generera ännu mer snö”, förklarar Kjellström.

På frågan om den minskande isbildningen faktiskt bidrar till värre snöoväder svarar han jakande, men tillägger: ”Ja, det bidrar till det, även om de inte inträffar lika ofta då nederbörden i allt större utsträckning faller som regn.”

Ytterligare en global förändring kan potentiellt förvärra snöovädren ännu mer. I ett varmare klimat minskar temperaturskillnaden mellan låga och höga breddgrader, vilket kan försvaga vindar högt uppe i atmosfären. Detta kan leda till att högtryck blir mer stationära och att nederbördsområden upprepade gånger drar in över samma region.

Som exempel nämner Kjellström sommaren 2018, då Skandinavien plågades av svår torka och extremvärme samtidigt som Island fick ovanligt mycket regn. ”Det finns tecken på att detta kan ske, men det är fortfarande en hypotes. Oavsett om den stämmer ser vi redan en tydlig förändring med ökad nederbörd – det råder ingen tvekan om det.”

Januaris snökaos i Sverige, med hundratals fordon som körde fast på E22 vid Ekeröd, illustrerar det nya klimatmönstrets praktiska konsekvenser. Medan klimatförändringar generellt förkortar vintersäsongen, kan de samtidigt förstärka intensiteten hos enskilda väderhändelser – en komplex verklighet som går bortom förenklade föreställningar om ett antingen varmare eller kallare klimat.