I Stockholms gator höjs miljölarm om matbuden
Matbuden som snabbt blivit en vanlig syn i Stockholms gatubild kan själva vara de största offren för de giftiga avgasmolnen från sina egna mopeder. Trots den pågående klimatdebatten och ökande fokus på hållbara transportmedel väljer många kurirer fortfarande bensindrivna fordon – ett val som tycks styras av praktiska och ekonomiska faktorer snarare än miljöhänsyn.
När Dagens Nyheter nyligen intervjuade flera matbud i Stockholmsområdet framkom en komplex bild av situationen. För många kurirer är den bensindrivna mopeden inte ett aktivt miljöval utan snarare en nödvändighet för att överhuvudtaget klara arbetsdagen.
”Jag skulle gärna köra elscooter, men under vintern tappar batteriet för mycket kapacitet,” berättar en kurirförare som önskar vara anonym. ”När temperaturen går under noll försvinner nästan hälften av räckvidden, och då riskerar jag att inte kunna slutföra mina leveranser.”
Den svenska vinterkylan utgör ett reellt problem för ellösningar inom branschen. Batteriernas prestanda försämras markant i kyla, vilket skapar en osäkerhetsfaktor som många matbud inte har råd att riskera. För dem betyder färre leveranser direkt minskad inkomst – en ekvation som många inte kan acceptera.
Den ekonomiska pressen är en annan avgörande faktor. Många matbud arbetar som egenföretagare eller frilansare via appbaserade plattformar som Foodora, Uber Eats och Wolt. Denna affärsmodell innebär att kurirerna ofta själva ansvarar för sina transportmedel, bränsle och underhåll.
”En bra elscooter kostar betydligt mer i inköp än en begagnad bensinmoped,” förklarar en annan kurirförare. ”Dessutom kan jag enkelt tanka min moped var som helst när bensinen tar slut, medan laddinfrastrukturen fortfarande är begränsad för den som kör hela dagen.”
Problemet har flera dimensioner. Stadsmiljöförvaltningen i Stockholm har uttryckt oro över den ökande mängden avgaser från kurirernas fordon, särskilt i tätbefolkade områden där många restauranger är koncentrerade. Avgaserna bidrar till både sämre luftkvalitet och ökade koldioxidutsläpp.
Ironiskt nog är det just kurirerna själva som sannolikt exponeras mest för dessa avgaser. Forskare vid Karolinska Institutet påpekar att personer som tillbringar många timmar i trafiken dagligen löper större risk att drabbas av luftvägssjukdomar och andra hälsoproblem relaterade till avgasexponering.
”Vi ser en oroande utveckling där en redan utsatt yrkesgrupp utsätter sig för ytterligare hälsorisker,” säger Anna Lindberg, miljömedicinsk expert vid Karolinska Institutet. ”Många av kurirerna är kanske inte fullt medvetna om de långsiktiga hälsoeffekterna.”
Leveransföretagen har börjat uppmärksamma problematiken. Foodora, en av marknadens största aktörer, har initierat ett program för att gradvis öka andelen ellösningar bland sina kurirer. Företaget erbjuder subventioner för inköp av elcyklar och elscootrar, men omställningen går långsamt.
”Vi måste hitta lösningar som fungerar både ekonomiskt och praktiskt för våra samarbetspartners,” kommenterar Sofia Bergström, hållbarhetschef på Foodora. ”Utmaningen ligger i att skapa incitament som faktiskt gör det möjligt för kurirerna att välja mer miljövänliga alternativ.”
Branschexperter menar att ansvaret inte enbart kan läggas på de enskilda kurirerna. Leveransföretagen, konsumenterna och kommunerna behöver alla bidra till omställningen. Bättre laddinfrastruktur, subventioner för miljövänliga fordon och eventuellt högre leveransavgifter till konsument kan vara nödvändiga komponenter i en lösning.
Den kraftiga tillväxten inom hemleveransbranschen, som accelererat ytterligare under pandemin, har skapat ett nytt urbant miljöproblem som ännu inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Samtidigt representerar branschen en viktig inkomstkälla för många, inte minst för nyanlända och andra som har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden.
Balansen mellan miljöhänsyn, arbetsmiljö och ekonomisk hållbarhet för kurirerna kommer sannolikt förbli en utmaning för branschen under de kommande åren. Tills vidare fortsätter matbuden att navigera Stockholms gator på sina bensindrivna mopeder – samtidigt som de andas in de avgaser de själva genererar.
10 kommentarer
Det är intressant att se hur praktiska faktorer ofta väger tyngre än miljöfrågor för matbuden. Vad tror ni om att kommunen skulle kunna erbjuda ekonomiskt stöd för att byta till mer hållbara alternativ?
Lite konstigt att det inte finns fler recharge-stationer längs vägen för matbuden.
Det skulle vara ett bra steg, men vill man verkligen stärka konkurrenskraften för elscootrar måste batteritekniken förbättras för vintrarna.
Känns som en märkvärdig situation. Å ena sidan vill man minska utsläppen, men å andra sidan tvingas matbuden välja bensinmopeder av ekonomiska skäl. Hur skulle samhället kunna lösa detta?
Kanske genom att skärpa regler för bensindrivna mopeder och samtidigt investera i bättre infrastruktur för ellösningar.
Det här påminner om andra branscher där lönsamhet framför miljöhänsyn. Kanske borde företagen ta mer ansvar och investera i förnyelsebara alternativa för sig själva?
Av intresse är fulloch osäkerheten inför elfordonens batteritillförlitlighet i kyla.
Svårt att ta till sig om företag väljer massivt att ignorera klimatrådet och fortsätter med fossila bränslen av bekvämlighet.
Vad som helst, men det verkar som om matbuden hamnar i en svår situation mellan ekonomi och miljö. Finner du några andra lösningar än att byta till elscooter?
Upplever någon av er att det finns tillräckligt med information om hur man faktiskt kan övergå till mer hållbara fraktlösningar? Känns som om det här borde prioriteras mer