Klimatskeptiskt ”bensin-parti” tar plats i Tjeckiens regering

Efter flera veckors förhandlingar har Tjeckiens tidigare premiärminister Andrej Babis presenterat sin nya regeringskoalition, där två kontroversiella högerpartier får plats vid makten. Särskilt anmärkningsvärt är inkluderandet av partiet Motoristerna, en politisk gruppering som i princip bygger hela sin politik kring en enda fråga: bevarandet av förbränningsmotorer och bensindrivna fordon.

Denna utveckling ses som ett betydande bakslag för Europeiska unionens ambitiösa klimatpolitik, som under senare år har tagit tydlig ställning för en grön omställning inom transportsektorn. EU har bland annat beslutat om utfasning av nya bilar med förbränningsmotorer till 2035, ett mål som nu kan möta ytterligare motstånd från tjeckiskt håll.

Motoristernas intåg i regeringen speglar en växande trend i flera centraleuropeiska länder, där motreaktioner mot EU:s klimatpolitik vinner mark. Partiet har mobiliserat stöd från landsbygdsområden och mindre städer, där beroendet av privata fordon är större och där kostnaderna för en övergång till elbilar uppfattas som oöverkomliga för många invånare.

Den tjeckiska bilindustrin utgör en betydande del av landets ekonomi. Skoda, som ägs av tyska Volkswagen-koncernen, är inte bara landets största exportör utan också en viktig arbetsgivare. Branschexperter menar att oron för arbetstillfällen inom fordonsindustrin har bidragit till Motoristernas framgång.

”Detta handlar inte bara om att kunna köra bensinbilar. Det handlar om tiotusentals arbetstillfällen i leverantörskedjan som är beroende av traditionell fordonstillverkning,” säger Martin Novak, ekonomisk analytiker vid Prag universitet.

Tillsammans med Motoristerna tar även ett annat högerorienterat parti plats i Babis regering. Denna koalition representerar en fortsatt förskjutning åt höger i tjeckisk politik, vilket följer ett mönster som också syns i andra centraleuropeiska länder som Ungern och Polen.

Andrej Babis, som leder det populistiska partiet ANO, har tidigare haft en komplicerad relation till EU:s klimatpolitik. Under sin tidigare period som premiärminister motsatte han sig delar av unionens miljöambitioner, men tvingades samtidigt balansera detta mot Tjeckiens beroende av EU-medel och ekonomiskt samarbete.

EU-kommissionen har ännu inte kommenterat den nya regeringsbildningen officiellt, men källor inom kommissionen uttrycker oro över utvecklingen. Klimatkommissionär Wopke Hoekstra har tidigare betonat att unionens klimatmål inte är förhandlingsbara, samtidigt som han erkänt att omställningen måste ta hänsyn till specifika nationella förutsättningar.

Miljöorganisationer har reagerat starkt på nyheten. Greenpeace Tjeckien kallar regeringsbildningen för ”ett svek mot kommande generationer” och varnar för att landet riskerar att hamna på efterkälken i den gröna omställningen.

”Medan resten av Europa och världen blickar framåt och investerar i framtidens teknologi, väljer Tjeckien att klamra sig fast vid gårdagens lösningar,” säger Jana Moravcova, talesperson för organisationen.

Samtidigt finns ekonomiska realiteter att ta hänsyn till. Tjeckien är starkt beroende av sin tillverkningsindustri, där bilindustrin står för cirka 9 procent av BNP och sysselsätter direkt och indirekt över 150 000 personer.

Analytiker pekar på att den nya regeringens ställningstagande kan få konsekvenser även utanför landets gränser. Som medlem i Visegrádgruppen tillsammans med Polen, Ungern och Slovakien, har Tjeckien möjlighet att bilda en starkare opposition mot delar av EU:s klimatpolitik.

Utvecklingen i Tjeckien illustrerar den växande klyftan mellan EU:s centrala institutioner och vissa medlemsländer gällande takten och omfattningen av den gröna omställningen. Medan Bryssel trycker på för snabbare förändringar, växer motståndet i regioner där övergången upplevs som ekonomiskt eller socialt kostsam.

Hur detta kommer att påverka EU:s möjligheter att nå sina klimatmål återstår att se, men klart är att vägen mot ett klimatneutralt Europa 2050 har fått ytterligare en utmaning att hantera.