Ministern: Klimatarbetet ingår i länsstyrelsernas uppgifter

Sveriges länsstyrelser har vädjat till regeringen om att återinföra finansieringen för skydd mot naturkatastrofer som skred, översvämningar och ras. Detta sker samtidigt som klimatminister Romina Pourmokhtari (L) menar att länsstyrelserna själva bär ansvaret för nedprioriteringen av detta arbete.

I en tid då extremväder blir allt vanligare i Sverige har frågan om finansiering av förebyggande åtgärder mot naturkatastrofer blivit alltmer akut. Länsstyrelserna, som spelar en central roll i landets krisberedskap och klimatanpassning, hävdar att de saknar tillräckliga resurser för att upprätthålla nödvändigt skyddsarbete.

Klimatministern har i ett mejl till Dagens Nyheter uttryckt sin besvikelse över situationen: ”Det är mycket olyckligt att länsstyrelserna drar ner på detta arbete när behoven ökar.” Uttalandet tyder på en ansvarsförskjutning från regeringens sida, där länsstyrelserna förväntas prioritera dessa frågor inom befintliga budgetramar.

Bakgrunden till konflikten är komplex. Under de senaste åren har Sverige drabbats av flera allvarliga översvämningar och skred som orsakat omfattande skador på infrastruktur och bebyggelse. Klimatförändringarna väntas förvärra situationen ytterligare, med ökad risk för extrema väderhändelser och stigande havsnivåer.

Länsstyrelserna har tidigare erhållit riktade medel för klimatanpassningsarbete, men enligt uppgift har denna finansiering minskat eller helt försvunnit i senare budgetar. Detta har tvingat myndigheterna att prioritera mellan olika verksamheter, där förebyggande arbete ofta får stå tillbaka för mer akuta behov.

Experter inom klimatanpassning pekar på att förebyggande åtgärder ofta är betydligt mer kostnadseffektiva än att hantera konsekvenserna av inträffade katastrofer. En rapport från SMHI visar att varje krona investerad i klimatanpassning kan spara upp till tio kronor i framtida skadekostnader.

Kommunerna, som har det direkta ansvaret för fysisk planering och skyddsåtgärder inom sina geografiska områden, är ofta beroende av länsstyrelsernas expertis och samordning. Flera kommunförbund har uttryckt oro över att minskat stöd från länsstyrelserna kan leda till bristande beredskap, särskilt i mindre kommuner med begränsade resurser.

”Vi ser en oroväckande utveckling där både kompetens och ekonomiska medel för klimatanpassning urholkas,” säger en företrädare för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som DN varit i kontakt med. ”Det drabbar i slutändan medborgarna som förväntar sig att samhället ska vara rustat för extrema väderhändelser.”

Frågan om finansiering av klimatanpassningsåtgärder har blivit en politisk stridsfråga. Oppositionspartier kritiserar regeringen för att inte prioritera klimatanpassning tillräckligt högt i budgeten, medan regeringen hävdar att resurserna finns men måste fördelas klokt av myndigheterna själva.

Romina Pourmokhtaris uttalande kan tolkas som ett försök att lägga ansvaret på länsstyrelserna, men speglar också den svåra balansgång som präglar klimatpolitiken där långsiktiga investeringar ofta ställs mot kortsiktiga budgetprioriteringar.

Kostnaderna för klimatrelaterade skador i Sverige har ökat markant under det senaste decenniet. Försäkringsbolag rapporterar om ökade utbetalningar för översvämningsskador, och infrastrukturmyndigheter som Trafikverket har tvingats budgetera allt mer för att hantera konsekvenserna av extremväder.

Enligt experter inom klimatanpassning krävs en tydlig nationell strategi med öronmärkta resurser för att möta de växande utmaningarna. Flera europeiska länder, bland annat Nederländerna och Danmark, har utvecklat omfattande nationella program för klimatanpassning med dedikerad finansiering.

Debatten om ansvaret för klimatanpassning väntas fortsätta under hösten, särskilt i samband med regeringens budgetproposition. Länsstyrelserna har signalerat att de kommer fortsätta att lyfta frågan, medan klimatministern förefaller stå fast vid sin position att myndigheterna själva måste prioritera arbetet högre inom befintliga ramar.

För invånare i riskutsatta områden innebär situationen en fortsatt osäkerhet kring samhällets förmåga att skydda dem mot framtida naturkatastrofer. Experter varnar för att utan adekvat finansiering och tydlig ansvarsfördelning riskerar Sverige att stå illa rustat inför de klimatförändringar som redan pågår.