Ministern om bristande infrastrukturen: ”Går inte att ta en springnota”

Eftersatt underhåll hotar svensk infrastruktur inför klimatförändringarna

Sveriges förmåga att möta framtidens klimatutmaningar är allvarligt hotad efter årtionden av bristande underhåll. Detta varnar infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) för, i en tid då extremväder som kraftiga skyfall förväntas bli allt vanligare.

”Det går inte att fortsätta ta en springnota,” säger Carlson med eftertryck. Hans uttalande belyser den växande oron över att landets vägar, järnvägar och annan kritisk infrastruktur inte är dimensionerade för de klimatförändringar som redan är märkbara.

Expertbedömningar pekar på att Sverige kan förvänta sig både fler och intensivare skyfall i framtiden, något som ställer helt nya krav på dräneringssystem, kulvertar och broar. SMHI:s klimatscenarier visar att nederbördsmängderna kan öka med upp till 40 procent i vissa delar av landet fram till slutet av seklet.

Problemet har en lång historia. Sedan 1990-talet har underhållsskulden för svensk infrastruktur vuxit stadigt. Trafikverkets senaste beräkningar visar att enbart järnvägens eftersatta underhåll uppgår till över 40 miljarder kronor. För vägnätet är situationen liknande.

”Vi ser konsekvenserna redan nu vid varje större regnoväder,” förklarar Maria Svanholm, klimatanpassningsexpert vid Statens geotekniska institut (SGI). ”Översvämningar, undermineringar och erosionsskador blir allt vanligare, och det drabbar inte bara trafiken utan även samhällsviktiga funktioner som räddningstjänst och sjuktransporter.”

Särskilt utsatta är landsbygdsområden där vägnätet redan är sårbart och där alternativa färdvägar ofta saknas. När en väg eller järnväg svämmar över eller skadas kan hela samhällen isoleras, något som visade sig under de senaste årens översvämningar i Gävleborg och Västernorrland.

Regeringen har aviserat ökade satsningar på klimatanpassning i infrastrukturen, men kritiker menar att ambitionsnivån fortfarande är för låg i förhållande till behoven. I den senaste nationella planen för transportinfrastruktur avsattes 799 miljarder kronor för perioden 2022-2033, men endast en mindre del av dessa är öronmärkta för klimatanpassningsåtgärder.

”Det handlar inte bara om nya investeringar utan minst lika mycket om att säkra befintlig infrastruktur,” påpekar Carlson. ”Många av våra system byggdes under en tid när dagens klimatscenarier var otänkbara.”

Kommunerna står inför särskilt stora utmaningar. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) saknar många kommuner både ekonomiska resurser och teknisk kompetens för att genomföra nödvändiga klimatanpassningar av lokal infrastruktur. Detta skapar en ojämlikhet där resursstarka kommuner har bättre förutsättningar att skydda sina invånare mot klimatrelaterade risker.

Försäkringsbolagen följer utvecklingen med oro. Redan idag ökar kostnaderna för väder- och klimatrelaterade skador. Enligt Svensk Försäkring, försäkringsbolagens branschorganisation, uppgick skadekostnaderna för översvämningar till närmare en miljard kronor under 2021, ett belopp som förväntas stiga kraftigt under kommande decennier.

Näringslivet påverkas också direkt av infrastrukturens sårbarhet. Transportberoende industrier som skogs- och gruvnäringen ser redan nu hur produktionen kan störas vid extremväder. Skogsindustrierna rapporterar att virke ibland blir stående i skogen när vägar blir oframkomliga, vilket leder till kvalitetsförluster och ekonomiska skador.

I ett internationellt perspektiv är Sverige inte ensamt om utmaningarna. Även andra nordeuropeiska länder brottas med liknande problem. Danmark har efter flera allvarliga översvämningar i Köpenhamn infört omfattande klimatanpassningsprogram, medan Nederländerna sedan länge arbetar strategiskt med översvämningsskydd.

Klimatforskare betonar att det inte bara handlar om nederbörd utan även om andra effekter som torka, värmeböljor och tjällossning, som alla påverkar infrastrukturen på olika sätt. Vägbeläggningar som mjuknar i värme, järnvägsräls som expanderar och signalsystem som slås ut är exempel på problem som redan förekommer.

”Vi måste börja planera utifrån ett hundraårsperspektiv,” säger professor Deliang Chen vid Göteborgs universitet, som forskar om klimatförändringar. ”Infrastruktur som byggs idag kommer att utsättas för ett helt annat klimat under sin livslängd.”

Minister Carlson avslutar med en uppmaning till långsiktighet: ”Det handlar om samhällets motståndskraft. Vi har inte råd att vara kortsiktiga längre.”