Regeringen öppnar för statligt stöd till fossilgasexport efter lobbyarbete

Sveriges eget elsystem är i princip fossilfritt, men genom Siemens Energy AB, med fabrik i Finspång utanför Norrköping, är landet en global aktör inom fossilgaskraft. Nu har regeringen ändrat regelverket för statligt stöd till fossilexport, ett beslut som kan gynna bolagets affärer.

DN har i flera artiklar granskat regeringens agerande kring den svenska exporten av fossilgasturbiner från Finspång. Bland annat avslöjade tidningen att Sverige hade lobbyister från Siemens Energy i delegationen till klimatmötet i Brasilien förra året.

I början av februari ändrade regeringen regelverket kring statligt stöd till fossilexport genom ett uppdaterat regleringsbrev till Exportkreditnämnden (EKN). Denna myndighet spelar en avgörande roll för många svenska exportbolag, särskilt på utmanande marknader. EKN agerar, mot en avgift, som säkerhet för affärer, vilket gör att köparna kan få fördelaktiga lån. Detta kan vara avgörande för att få till affärerna, men innebär också en risk – om kunden inte klarar att betala lånet får EKN stå för notan.

Det nya regelverket öppnar för att Sverige genom EKN återigen kan börja stötta fossilgaskraft i andra länder, efter att tidigare ha lovat att fasa ut sådant stöd.

Stark kritik mot beslutet

Beslutet möter hård kritik från flera experter DN talat med.

”Det är inte alls i linje med vad Sverige och flera andra länder kom överens om vid klimatmötet i Glasgow 2021. Sverige kan inte göra detta med hedern i behåll,” säger Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet.

DN kan nu avslöja att förändringen sker efter en lång lobbykampanj från Siemens Energy AB, riktad både mot regeringen och mot EKN. Genom ett stort antal mejl och möten med både statssekreterare och ministrar har bolaget försökt förmå regeringen att luckra upp tidigare förbud mot statligt stöd till fossila exportaffärer. Vid minst två tillfällen har bolaget erbjudit sig att formulera hur regelverket ska se ut, enligt mejl som DN har tagit del av.

Den 21 november förra året tog statssekreterare Diana Janse (M) emot två av bolagets representanter på Utrikesdepartementet. Vid mötet framförde Siemens Energy ett tydligt budskap: EKN:s regelverk för stöd till fossilgaskraft är för restriktivt.

I ett mejl till den tidigare statssekreteraren Håkan Jevrell (M) i november 2024 föreslog bolaget konkreta formuleringar till regleringsbrevet. Dessa inkluderade att EKN skulle tillåta stöd till nya gaskraftverk som ersätter kraftverk med högre utsläpp om utrustningen är ”framtidssäkrad” genom att kunna ställa om till vätgas, samt att kraftverk som byggs i fattiga länder med låg tillgång till el skulle kunna få stöd.

Bolaget ville formulera regelverket

I september 2025 skrev bolaget i ett nytt mejl till regeringen: ”Är regleringsbrevet på något sätt otydligt så vill vi gärna vara med och arbeta fram skrivningar som möjliggör gaskraftverksprojekt.”

Siemens Energy AB betonade också vikten av att få del av EKN:s krediter: ”Vi har flera projekt som vi arbetar med som skulle ha en möjlighet att implementeras med lån som garanteras av EKN.”

Strategin har varit framgångsrik. De nya reglerna som regeringen beslutat om innebär att svenska staten kan möjliggöra fossilgasprojekt i mångmiljardklassen i andra länder. EKN har i sin tur skrivit om sin hållbarhetspolicy, där tidigare striktare regler kring gaskraft har ersatts med samma formuleringar som finns i regleringsbrevet.

”Allt detta handlar om att tillmötesgå Siemens. Det är märkligt att ett enskilt bolag kan få så stor påverkan,” säger en väl insatt källa till DN.

Strider mot Sveriges klimatlöften

Enligt flera experter strider regeringens beslut mot Sveriges löften i de internationella klimatförhandlingarna. År 2019 beslutade den dåvarande rödgröna regeringen att Sverige skulle sluta stötta fossilexport, förutom i mycket speciella undantagsfall. Vid klimatmötet i Glasgow 2021 var Sverige ett av de första länderna att ingå i en global allians för att fasa ut exportstöd till fossila verksamheter.

EKN:s eget klimatråd, bestående av externa experter, har också dragit slutsatsen att fossilgaskraft inte är en ”hållbar omställningslösning”.

Igor Shishlov vid den tyska tankesmedjan Perspectives Climate Group, som 2024 utvärderade EKN:s exportstrategi ur klimatperspektiv, säger: ”Det är svårt att få ihop det här med den riktning som finns i Sveriges olika klimatåtaganden.”

Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén är starkt kritisk: ”Att Siemens Energy får inflytande över hur texten i regleringsbrevet formuleras är som att låta ett tobaksbolag skriva folkhälsopolitiken. Det är häpnadsväckande.”

Ministern försvarar beslutet

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) menar att regeringens agerande är i linje med både Parisavtalet och andra klimatåtaganden: ”Vår bild är att det här uppfyller alla de avtal och alla de internationella överenskommelser som Sverige har ingått.”

På frågan om svenska jobb är viktigare än klimatlöften svarar Dousa: ”Båda är viktiga. Det här handlar om att både få ner koldioxidutsläppen och förbättra luftkvalitén i fattiga länder, och dessutom skapa nya jobb i Sverige.”

Trots upprepade frågor vill ministern inte svara på om Siemens Energy AB har fått vara med och utforma formuleringarna i regelverket. ”Vi har självklart en nära dialog med Siemens Energy, precis som med tusentals andra svenska företag, kring hur vi kan rigga vår exportorganisation så bra som möjligt,” säger han.

Siemens Energy AB har avböjt att kommentera de nya reglerna men skriver i ett mejl till DN att ”gaseldade kraftverk kan spela en viktig roll som övergångslösning i länder där förnybar energi ännu inte är tillräckligt utbyggd, samtidigt som de bidrar till att minska beroendet av fossilbränslen med höga CO2-utsläpp.” Bolaget framhåller också att gasturbinerna från Finspång kan ställas om till att köras på alternativa bränslen, som vätgas.