Efter en omfattande granskning har Riksrevisionen kommit fram till att effekterna av den svenska regeringens och myndigheternas klimatarbete kan ha överskattats betydligt. Enligt rapporten vilar många av de klimatpolitiska besluten på bristfälliga underlag, vilket väcker frågor kring effektiviteten i Sveriges klimatstrategi.
Riksrevisionens undersökning pekar på systematiska brister i hur klimatåtgärder utvärderas och hur deras faktiska påverkan mäts. Detta innebär att de utsläppsminskningar som rapporterats officiellt kan vara mindre omfattande än vad som tidigare kommunicerats till allmänheten och i internationella sammanhang.
”Vår granskning visar att det finns betydande luckor i den data som ligger till grund för klimatpolitiska beslut,” säger en representant för Riksrevisionen. ”När underlagen är bristfälliga blir det svårt att veta om de resurser som satsas verkligen ger önskad effekt på klimatutsläppen.”
Problemet gäller flera centrala myndigheter som har ansvar för miljö- och klimatfrågor. Naturvårdsverket, Energimyndigheten och andra statliga organ som arbetar med klimatomställningen använder enligt revisionen ibland metoder som inte ger tillförlitliga resultat när det gäller att beräkna utsläppsminskningar.
Sveriges klimatmål är ambitiösa i ett internationellt perspektiv. Landet har förbundit sig att bli klimatneutralt senast 2045, vilket är fem år före EU:s gemensamma målsättning. För att nå detta mål har miljarder kronor investerats i olika klimatåtgärder, från stöd till förnybar energi till subventioner för elbilar och annan miljövänlig teknik.
Kritiken från Riksrevisionen kommer vid en tidpunkt då klimatfrågan står högt på den politiska agendan. Flera forskare och miljöorganisationer har tidigare varnat för att Sveriges klimatarbete inte går tillräckligt snabbt framåt för att nå de uppsatta målen, och nu ifrågasätts även tillförlitligheten i de framsteg som faktiskt rapporteras.
Särskilt problematiskt är enligt granskningen bristen på systematisk uppföljning. Många åtgärder implementeras utan att det finns robusta system för att utvärdera deras effektivitet. Detta gör det svårt att prioritera mellan olika klimatinsatser och att fokusera resurser där de gör mest nytta.
”Det handlar inte bara om att pengarna kan användas ineffektivt, utan även om trovärdigheten i svensk klimatpolitik,” förklarar en klimatforskare vid Stockholms universitet som DN har talat med. ”Om vi inte kan lita på de siffror som presenteras blir det svårt att utforma en effektiv politik framöver.”
Näringslivet, som påverkas direkt av många klimatpolitiska beslut, har reagerat på Riksrevisionens rapport. Branschorganisationer inom industrin har länge efterfrågat mer transparens och bättre konsekvensanalyser innan nya regleringar införs.
”Vi vill bidra till klimatomställningen, men det måste ske på ett sätt som baseras på fakta och där effekterna av olika åtgärder är tydliga,” säger en representant för en av Sveriges ledande industriorganisationer.
Miljödepartementet har svarat på kritiken genom att betona att man tar Riksrevisionens synpunkter på stort allvar. Man lovar att se över rutinerna för hur klimatåtgärder utvärderas och rapporteras.
”Vi kommer att genomföra en grundlig översyn av våra metoder för att säkerställa att beslut fattas på korrekta grunder,” säger en talesperson för departementet. ”Det är avgörande att både allmänheten och beslutsfattare har tillgång till korrekt information om klimatarbetets faktiska resultat.”
Rapporten rekommenderar att regeringen inrättar mer robusta system för uppföljning och utvärdering, samt att myndigheterna utvecklar bättre metoder för att mäta faktiska utsläppsminskningar. Den efterlyser också ökad transparens i rapporteringen av klimatdata.
Riksrevisionens granskning kommer sannolikt att få betydande konsekvenser för hur Sverige utformar sin klimatpolitik framöver. I en tid när klimatfrågan blir alltmer akut ökar också kraven på att de åtgärder som genomförs verkligen ger mätbara resultat – och att dessa resultat redovisas på ett tillförlitligt sätt.
5 kommentarer
Det här understryker behovet av transparentare rapportering. Vi har rätt att veta om våra skattepengar gör nytta.
Intressant granskning. Om rapporterade utsläppsminskningar är överdrivna, vad betyder det för internationella åtaganden?
Det skulle kunna påverka vårt rykte och förtroendet för svenska klimatpolitik.
Det här verkar vara ett stort problem. Hur kan regeringen fatta beslut om klimatåtgärder om underlagen brister?
Ja, det är oroande. Det visar att vi behöver bättre kontroll och öppna upp för mer granskning.