Den pågående trenden med jultröjor väcker miljöfrågor när julen närmar sig. Naturskyddsföreningen har gjort beräkningar baserade på Parisavtalets klimatmål som visar att en hållbar klädkonsumtion innebär att varje person endast bör köpa fem nya plagg per år, och att dessa plagg bör hålla i genomsnitt 15 år eller 270 användningstillfällen.

”Då är det ju en ganska dålig idé att köpa ett plagg man bara ska använda någon dag på ett år,” påpekar Rindevall från Naturskyddsföreningen, med hänvisning till säsongsbetonade plagg som jultröjor.

Yvonne Augustsson, sakkunnig i textilfrågor på Naturvårdsverket, förklarar att problemet med många säsongsbetonade plagg är deras kvalitet. ”De är ofta massproducerade och tillverkade i billigare material som akryl eller blandmaterial som snabbt kan bli noppigt så att man inte vill använda dem lika länge.”

Akryl, ett vanligt material i jultröjor, tillverkas av fossil råvara som genomgår en omfattande bearbetningsprocess för att bli till fiber. Tillverkningsprocessen är både energiintensiv och kemikaliekrävande, vilket ger materialet ett större miljöavtryck jämfört med många andra textilfibrer.

”Man ska vara medveten om att vattenåtgång, kemikalieåtgång och växthusutsläpp vid produktionen är de samma oavsett hur många gånger man använder ett plagg,” betonar Augustsson. Detta innebär att ett plagg som bara används några få gånger har en mycket högre miljöpåverkan per användning än ett som används många gånger.

Ett ytterligare miljöproblem med jultröjor är att de ofta innehåller syntet- och blandmaterial som är svåra att återvinna. Situationen kompliceras ytterligare av att många jultröjor är dekorerade med extra detaljer som bjällror eller blinkande lampor, vilket gör återvinningsprocessen ännu mer utmanande.

Textilindustrin är en av världens mest förorenande branscher. Enligt internationella studier står den för cirka 10 procent av de globala koldioxidutsläppen och omkring 20 procent av världens industriella vattenföroreningar. Den snabbt växande trenden med säsongsbaserade kläder, som jultröjor, bidrar till denna miljöbelastning.

För de som redan har köpt en jultröja eller planerar att göra det, har Augustsson några råd för att förlänga plaggets livslängd. ”Använd tvättpåse när du tvättar för att undvika noppor. Då fångar du också upp mikroplaster som den släpper ifrån sig.” Mikroplaster från syntetiska textilier är ett växande miljöproblem, då de kan hamna i vattendrag och hav där de orsakar skada på marina ekosystem.

Augustsson föreslår också alternativ till att köpa nya jultröjor. Ett alternativ är att låna en tröja eller att köpa en begagnad på second hand-marknaden. Detta förlänger plaggets livscykel och minskar behovet av nyproduktion.

Ett annat kreativt alternativ är att skapa en egen jultröja. ”Man kan brodera eller sätta på paljetter eller pärlor. Det finns många sätt att göra sin alldeles egen utstyrsel,” föreslår hon. Detta personliga tillvägagångssätt kan också bli en meningsfull aktivitet. ”Jag tänker att om årets julklapp är en vuxenleksak, så är det en jättebra vuxenleksak att pyssla sin egen jultröja.”

Genom att återanvända, uppgradera eller skapa egna kläder kan konsumenter bidra till att minska textilindustrins miljöpåverkan samtidigt som de får en personlig och unik jultröja som kan användas år efter år.

Den växande medvetenheten om hållbar konsumtion har lett till ökade krav på textilindustrin att utveckla mer miljövänliga produktionsmetoder och material. Samtidigt finns ett ökande intresse bland konsumenter för att förlänga livslängden på sina kläder genom reparation och återanvändning, något som kan ses i den växande ”repair and reuse”-rörelsen.

Dela.

9 kommentarer

  1. Jennifer Williams on

    Intressant att höra om jultröjans påverkan på miljö. Kanske borde vi tänka om och välja mer hållbara alternativ.

Leave A Reply