Skogsstyrelsen varnar för nya risker i Västernorrland – ”gör om samma misstag”

Under höstens förödande översvämningar i Västernorrland spelade skogsbruket en avgörande roll för skadornas omfattning. Skogsstyrelsens utvärdering, som offentliggörs idag, visar ett tydligt samband mellan skogsavverkning, vägbyggen och de omfattande skador som uppstod när vattenmassorna svämmade över.

– Det finns en tydlig påverkan, säger Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen, när hon kommenterar resultaten från den omfattande utredningen.

Rapporten pekar på flera fall där nyligen avverkade områden och nyanlagda skogsvägar bidrog till att förvärra översvämningarnas konsekvenser. Vattenavrinningen från kalhyggen sker snabbare än från områden med uppvuxen skog, vilket ledde till att vattnet rusade nedför sluttningar med större kraft än normalt.

Västernorrland drabbades under hösten av extrema nederbördsmängder som orsakade omfattande översvämningar. Infrastruktur, fastigheter och mark skadades allvarligt när vattnet steg till nivåer som överraskade både myndigheter och lokalbefolkning.

Skogsstyrelsen har under flera månader analyserat satellitbilder, fältobservationer och hydrologiska data för att förstå hur skogsbrukets aktiviteter påverkade översvämningarnas förlopp. Resultatet visar att avrinningen från avverkade områden var upp till tre gånger högre jämfört med områden där skogen stod kvar.

– När vi tittar på de värst drabbade områdena ser vi ett tydligt mönster där nyligen genomförda skogsbruksåtgärder spelade en roll. Särskilt problematiska var områden där avverkning kombinerats med nya skogsbilvägar som korsar vattendrag, förklarar Lomander.

Skogsbilvägar visade sig vara särskilt problematiska där de korsar naturliga vattenflöden. I flera fall skapade vägtrummor och diken flaskhalsar som gav upphov till erosion när vattentrycket blev för högt. När dessa konstruktioner sedan kollapsade frigavs enorma vattenmängder på kort tid, vilket orsakade skred och översvämningar nedströms.

Skogsbruket är en av Västernorrlands viktigaste näringar och utgör grunden för regionens ekonomi. Länet har omfattande skogsarealer som förvaltas av både stora skogsbolag som SCA och Holmen, samt tusentals privata skogsägare. Rapporten undviker att peka ut enskilda aktörer, men betonar att ansvaret för hållbart skogsbruk delas av alla markägare.

Magnus Karlsson, skogsdirektör på branschorganisationen Skogsindustrierna, kommenterar rapporten:

– Vi tar resultaten på stort allvar. Klimatförändringarna ställer nya krav på hur vi bedriver skogsbruk, och vi måste anpassa våra metoder därefter. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att extremväder av denna magnitud är svåra att planera för fullt ut.

Rapporten presenterar flera konkreta rekommendationer för att minska riskerna vid framtida extremväder. Dessa inkluderar:

• Begränsning av avverkningars storlek i känsliga avrinningsområden
• Förbättrad dimensionering av vägtrummor och diken för att hantera större vattenflöden
• Utökade skyddszoner runt vattendrag
• Förstärkt tillsyn av skogsvägar och diken, särskilt i områden med högre risk för översvämning

Naturskyddsföreningen, som länge varnat för skogsbrukets påverkan på vattendrag, ser rapporten som en bekräftelse på deras farhågor.

– Vi har i åratal pekat på att dagens skogsbruksmetoder kan förvärra översvämningar. Nu har vi tyvärr fått det bekräftat på ett mycket smärtsamt sätt för de drabbade, säger Karin Åström, ordförande för Naturskyddsföreningen i Västernorrland.

Länsstyrelsen i Västernorrland planerar nu att använda Skogsstyrelsens slutsatser som underlag för en uppdaterad riskhanteringsplan för länet. Klimatforskare har länge varnat för att extremväder kommer att bli vanligare i Sverige i takt med att klimatet förändras.

– Vi måste anpassa både infrastruktur och markanvändning efter dessa nya förutsättningar, säger länsstyrelsens klimatstrateg Johan Wikman. De slutsatser som Skogsstyrelsen drar blir viktiga pusselbitar i vårt fortsatta arbete med klimatanpassning.

Skogsstyrelsens rapport kommer att diskuteras vid ett öppet möte i Sundsvall nästa vecka, där skogsägare, kommuner och andra intressenter bjuds in för att diskutera hur rekommendationerna ska implementeras i praktiken.