Tio år med Parisavtalet – forskare varnar för bakslag

Den historiska klimatöverenskommelsen som fortfarande formar vår framtid

För exakt tio år sedan skrev världens ledare historia när de enades om Parisavtalet – ett globalt klimatavtal som för första gången fick samtliga länder att gemensamt erkänna klimathotet och förbinda sig till åtgärder. Den 12 december 2015 slogs klubban i bordet i Paris efter intensiva förhandlingar, och världen hade ett nytt ramverk för det internationella klimatarbetet.

Men ett decennium senare står vi inför en berättigad fråga: Har avtalet verkligen levererat de resultat som utlovades? Och kommer det att fortsätta vara relevant i en tid av växande geopolitiska spänningar?

– Hittills har Parisavtalet gjort klar nytta. Men nu blir det tuffare, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Stockholms universitet som specialiserat sig på internationell klimatpolitik.

Till skillnad från tidigare klimatavtal, som det omstridda Kyotoprotokollet från 1997, bygger Parisavtalet på att varje land själv sätter sina klimatmål och sedan regelbundet skärper dessa ambitioner. Den stora framgången med avtalet var att det lyckades förena både utvecklade länder och utvecklingsländer kring gemensamma mål – något som länge ansetts vara en omöjlig uppgift.

– Det revolutionerande med Parisavtalet var att det bröt den gamla uppdelningen mellan industriländer och utvecklingsländer. Nu fick alla länder ett ansvar, men med hänsyn till olika förutsättningar, förklarar Nasiritousi.

En central del av överenskommelsen är målet att begränsa den globala uppvärmningen till ”väl under 2 grader” jämfört med förindustriell tid, med en strävan att stanna vid 1,5 grader. Detta mål har sedan dess blivit ett riktmärke för regeringar, företag och organisationer världen över.

Tio år senare kan vi se flera positiva effekter. Avtalet har bidragit till en markant ökning av förnybar energi globalt, och många länder har infört ambitiösa klimatlagar. Även näringslivet har påverkats, med ett växande antal företag som sätter egna klimatmål.

– Vi har sett en normförändring. För tio år sedan diskuterade vi fortfarande om klimatförändringarna verkligen var ett problem. Nu handlar diskussionen istället om hur vi ska lösa det, säger Nasiritousi.

Men avtalet står inför betydande utmaningar. Trots alla löften och åtaganden är världen på väg mot en uppvärmning på omkring 2,5–2,7 grader, enligt FN:s miljöprogram UNEP. Det är långt över Parisavtalets målsättning och skulle innebära allvarliga konsekvenser för ekosystem och samhällen globalt.

Dessutom försvåras klimatarbetet av växande geopolitiska spänningar. Relationerna mellan stormakter som USA, Kina och Ryssland har försämrats avsevärt sedan 2015. USA lämnade tillfälligt avtalet under Donald Trumps presidentskap, även om landet återanslöt sig när Joe Biden tillträdde.

– Den geopolitiska situationen är betydligt mer komplicerad idag. Klimatfrågan riskerar att hamna i skuggan av andra konflikter, vilket kan undergräva det internationella samarbetet, menar Nasiritousi.

En annan utmaning är finansieringen. Industriländerna har ännu inte uppfyllt löftet att mobilisera 100 miljarder dollar årligen till klimatåtgärder i utvecklingsländer – ett löfte som gavs redan 2009 men som fortfarande inte realiserats fullt ut.

Men trots alla utmaningar finns det även hopp. De senaste åren har priset på förnybar energi sjunkit dramatiskt, vilket har gjort grön omställning ekonomiskt lönsam på många håll. Elektrificeringen av transportsektorn går snabbare än väntat, och flera länder har presenterat ambitiösa planer för klimatneutralitet.

– Parisavtalet skapade ett momentum som fortfarande driver på utvecklingen. Men nu kommer den verkligt svåra delen – att gå från ord till handling i en betydligt mer komplex global situation, säger Nasiritousi.

Inför nästa stora klimatöversyn 2025, då länderna förväntas presentera nya, skärpta klimatmål, står avtalet inför sitt kanske största test hittills. Kommer världens länder att kunna leverera de drastiska utsläppsminskningar som krävs för att hålla 1,5-gradersmålet inom räckhåll?

Nasiritousi är försiktigt optimistisk:

– Parisavtalet har visat sig vara mer robust än många trodde. Det har överlevt Trump, pandemin och andra kriser. Men nu krävs en helt ny nivå av samarbete och politiskt ledarskap för att avtalet ska fortsätta vara relevant.