Kraftiga skyfall hotar Sveriges infrastruktur – experter varnar för underskattade risker
De senaste årens extrema väderhändelser har satt fokus på hur klimatförändringarna påverkar Sveriges infrastruktur. Enligt flera experter som Dagens Nyheter har intervjuat riskerar Trafikverkets nuvarande bedömningar att kraftigt underskatta framtidens skyfall, vilket kan få allvarliga konsekvenser för landets vägar, järnvägar och annan viktig infrastruktur.
Klimatforskare pekar på att intensiteten och frekvensen av skyfall i Sverige förväntas öka markant under kommande decennier. Dessa prognoser tyder på att de dimensionerande regn som Trafikverket använder i sin planering kan vara otillräckliga för att möta framtidens utmaningar.
”Det finns en reell risk att vi bygger infrastruktur som inte är anpassad för de extremväder vi kommer att möta,” säger en klimatexpert som DN har talat med. ”När vi bygger vägar och järnvägar som ska hålla i 50-100 år måste vi ta höjd för mycket värre scenarier än vad vi ser idag.”
Trafikverket har nu medgivit att deras nuvarande modeller och prognoser kan underskatta skyfallsriskerna. I en kommentar till DN erkänner myndigheten att de behöver se över sina riskbedömningar och anpassningsåtgärder för att säkerställa att infrastrukturen är motståndskraftig mot framtida extremväder.
Problemet är särskilt akut i tätbefolkade områden där konsekvenserna av översvämningar kan bli omfattande. Urbana miljöer med hög andel hårdgjorda ytor som asfalt och betong är särskilt sårbara eftersom vattnet inte kan infiltrera marken, vilket leder till snabba och kraftiga flöden som kan överbelasta dagvattensystem.
”Stockholms tunnelbanesystem, Göteborgs spårvägar och viktiga järnvägsknutpunkter i hela landet kan drabbas hårt av kraftiga skyfall,” påpekar en infrastrukturexpert. ”Vi har redan sett hur översvämningar kan lamslå hela städer och transportnät, senast i Gävle 2021.”
Försäkringsbolagen har också uppmärksammat problematiken och varnar för ökade kostnader för samhället. Enligt branschorganisationen Svensk Försäkring har utbetalningarna för översvämningsskador ökat markant under det senaste decenniet, en trend som förväntas fortsätta om inte tillräckliga åtgärder vidtas.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) arbetar kontinuerligt med att förbättra sina klimatmodeller för att ge bättre underlag för samhällsplaneringen. Enligt SMHI:s senaste rapporter kan extrema nederbördsmängder som tidigare inträffade en gång per århundrade i framtiden förekomma så ofta som vart tionde år i vissa regioner.
”Vi ser en tydlig trend där 100-årsregn blir 10-årsregn. Det ställer helt nya krav på dimensionering av trummor, broar och avvattningssystem,” förklarar en hydrolog vid SMHI.
Kommuner runt om i landet har börjat vidta åtgärder för att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Fler öppna dagvattenlösningar, skyfallskarteringar och översvämningsytor planeras för att hantera större vattenmängder. Men det räcker inte om de nationella infrastruktursystemen inte är anpassade.
Trafikverket uppger att de nu ser över sina riktlinjer och har inlett ett arbete för att inkludera mer uppdaterade klimatscenarier i sina prognoser. Det handlar bland annat om att dimensionera nya trummor och broar för större flöden, men också om att identifiera befintliga sårbara punkter i infrastrukturen som behöver förstärkas.
”Vi tar dessa varningar på största allvar,” säger en talesperson för Trafikverket. ”Klimatanpassning har blivit en allt viktigare del av vårt arbete, och vi kommer att behöva göra betydande investeringar för att säkra infrastrukturen.”
Experter efterlyser dock en mer proaktiv ansats där klimatanpassning integreras i alla infrastrukturprojekt från början, snarare än att åtgärda problem i efterhand. Det skulle innebära högre initiala kostnader men lägre samhällskostnader på lång sikt.
För trafikanterna innebär de förändrade förutsättningarna att man kan behöva räkna med fler störningar i trafiken vid extremväder om inte tillräckliga åtgärder vidtas. Samtidigt poängterar experterna att rätt investeringar nu kan spara både pengar och lidande i framtiden.
Frågan om klimatanpassning av infrastrukturen väntas få ökad uppmärksamhet när regeringen presenterar sin kommande infrastrukturproposition, där långsiktiga investeringar i transportsystemet ska prioriteras för de kommande åren.














10 kommentarer
Klimatförändringarna kommer att kräva massiva investeringar i infrastruktur, inte enbart i Sverige utan globalt. Intensivare skyfall är bara en del av problemet.
Ja, och det tar många år att planera och bygga ut det här, så det är viktigt att börja nu.
Väderförhållanden som tidigare bara inträffade vart 100:e år förväntas bli vanligare. Hur påverkar det jordbruket och naturresurser?
Extremt väder påverkar hela ekosystemet, från skog till jordbruk och vattentillgång.
Det är oroväckande att Trafikverket möjligen har underskattat risken för extremt skyfall. Hur kan vi säkerställa att våra vägar och järnvägar står emot framtidens väder?
Mer pengar till underhåll och nybyggnation kanske är en början.
Om Trafikverket har fel i sina beräkningar så måste de uppdatera sina kalkylmassa för att undvika dyra misstag. Vem ska då övervaka detta arbete?
Kanske borde det finnas en oberoende myndighet eller expertgrupp som granskar sånt här.
Det verkar som att myndigheterna inte alltid hänger med i den aktuella forskningen och anpassar sina prognoser därefter. Varför är det så?
Bürokratiska strukturer och långsamma beslutsprocesser kanske kan förklara någon del av det.