AI-låtar utmaning för Stim: ”Måste vara resultatet av kreativa val”

I skuggan av artificiell intelligens: När tekniken blir artist

Låten ”Jag vet, du är inte min” med artisten Jacub har nått en remarkabel milstolpe som Sveriges mest spelade låt på Spotify med imponerande 4,7 miljoner lyssningar. Men bakom framgången döljer sig en överraskande sanning som journalisten Emanuel Karlsten avslöjat – Jacub existerar inte i verkligheten. Artisten är en AI-skapad persona och låten är producerad med hjälp av artificiell intelligens.

Fenomenet väcker frågor kring upphovsrätt och kreativt skapande i en digital era. ”Team Jacub”, gruppen bakom denna digitala framgång, har registrerat låten hos Stim (Svenska tonsättares internationella musikbyrå) och förväntar sig därmed ekonomisk ersättning för verket.

Claes Reimertz, affärsutvecklare på Stim, förklarar organisationens hållning i denna nya gråzon: ”Kriteriet är att verket ska vara ett resultat av fria kreativa val. Det räcker inte med en enkel prompt för att uppnå upphovsrättsligt skydd.”

Enligt Reimertz utgör AI-användning inget hinder så länge teknologin fungerar som ett verktyg i den kreativa processen, vilket är vad skaparna bakom Jacub hävdar. ”Om AI exempelvis används för instrumentering eller som stöd i arbetet med vers och refräng, är det inga problem. Men det krävs förstås en tydlig avvägning. Det är det mänskligt skapade som skyddas,” tillägger han.

Verifikationsprocessen hos Stim följer etablerad praxis. När tvivel uppstår kring ett verks ursprung kontaktar organisationen upphovspersonerna och begär underlag som styrker den mänskliga skapelseprocessen, såsom demos eller arbetsanteckningar. I Stims digitala registreringsverktyg måste upphovspersoner dessutom aktivt intyga sitt skapande av verket.

Reimertz förtydligar distinktionen med ett praktiskt exempel: Om någon ber en AI att ”skriva en hyllningslåt om DN”, och AI:n självständigt väljer text, melodi, ackord och rytm, är personen endast en beställare, inte en upphovsperson i lagens mening.

Den verkliga utmaningen, enligt Reimertz, är att många av dagens AI-tjänster tränas på upphovsrättsskyddad musik utan tillstånd från rättighetsinnehavarna. ”Det innebär att de parasiterar på andras arbete,” påpekar han bestämt.

Musikindustrin befinner sig vid ett vägskäl där teknologins möjligheter möter kreativa och juridiska utmaningar. ”Det är både en enorm utmaning och en möjlighet. AI-verktyg påverkar hela branschen,” förklarar Reimertz och hänvisar till Stims introduktion av en särskild AI-licens hösten 2023 som ett proaktivt svar på dessa utmaningar.

Stims huvudsakliga uppgift förblir att skydda upphovspersonernas rättigheter och intressen. Reimertz uttrycker oro över potentiella ekonomiska konsekvenser om branschen inte lyckas etablera hållbara överenskommelser med AI-företagen: ”Om vi inte lyckas nå hållbara överenskommelser med AI-bolagen riskerar vi ett betydande inkomstbortfall för skaparna – vissa prognoser pekar på 24 procent.”

Jacubs framgång representerar en bredare trend där AI-genererade verk börjar ta plats på topplistor. Detta väcker fundamentala frågor om kreativitetens natur, framtidens musikindustri och hur vi definierar konstnärskap i en era där gränsen mellan mänskligt och maskinellt skapande blir alltmer diffus.

Medan lyssnare fortsätter att strömma ”Jag vet, du är inte min” pågår en tyst revolution i musikens värld – en där kreativitet, teknik och juridik omformas i en aldrig tidigare skådad smältdegel. Hur musikbranschen hanterar denna utveckling kommer att forma inte bara framtidens hitlåtar, utan även villkoren för mänskliga skapare i en allt mer digitaliserad kultursfär.