Äldre sämre på att dubbelkolla fakta i medier

Nordisk undersökning visar på goda men varierande mediekunskaper

De nordiska mediemyndigheterna har nyligen presenterat resultaten från en omfattande kartläggning av medie- och informationskunnighet bland invånare i Norden. Studien, som omfattar 12 000 deltagare från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, belyser hur människor i olika åldersgrupper inhämtar och bearbetar information från både traditionella och sociala medier.

Undersökningen är den första i sitt slag för regionen, vilket innebär att det saknas historiska data för att analysera utvecklingen över tid. Trots detta bedömer Catharina Bucht, analytiker på Mediemyndigheten, att nordbornas övergripande mediekunnighet är god.

”Resultaten visar att invånarna i de nordiska länderna generellt har en hög nivå av mediemedvetenhet, men med vissa viktiga variationer mellan olika grupper,” förklarar Bucht.

En anmärkningsvärd upptäckt är att en tredjedel av personerna i åldersgruppen 16–44 år uppger att de har svårt att följa med i nyhetsflödet. Detta är en viktig signal till mediebranschen, menar Bucht.

”Vi vet inte exakt vad svårigheterna beror på. Det kan handla om informationsöverflöd eller problem med att förstå innehållet. Detta är något vi definitivt behöver undersöka närmare,” säger hon.

Undersökningen visar tydliga skillnader i mediekompetens mellan olika åldersgrupper. I ett delmoment där deltagarna skulle analysera en skärmdump från en digital dagstidning, hade yngre personer svårare att identifiera olika typer av innehåll som redaktionellt material, annonser, nyheter och åsiktsmaterial.

”Detta kan bero på ovana vid formatet. Yngre personer får ofta enstaka nyheter via sociala medier och är kanske inte lika bekanta med hur en webbtidning är uppbyggd,” förklarar Bucht.

Intressant nog uppvisar yngre deltagare mer sofistikerade strategier för faktagranskning jämfört med äldre. De har utvecklat metoder för att verifiera information som de misstänker kan vara felaktig eller vilseledande. Bland äldre deltagare var det vanligare att inte vidta några särskilda åtgärder för att kontrollera innehållets trovärdighet.

”Vi ser att färre av de äldre deltagarna uppger att de aktivt söker information från olika källor för att verifiera fakta. Detta kan bero på att de känner större tillit till de källor de traditionellt vänder sig till,” säger Bucht.

En positiv effekt av undersökningen var att den fick många deltagare att reflektera över sina egna medievanor och rutiner kring informationskonsumtion. Detta ligger väl i linje med syftet med medie- och informationskunnighet, menar Bucht.

”Det centrala i medie- och informationskunnighet är att bli medveten om vem som är avsändare, under vilka villkor innehållet produceras, och hur innehållet når fram till en i olika kanaler, särskilt i sociala medier,” förklarar hon.

För att ytterligare stärka medborgarnas kompetens på området lanserade Mediemyndigheten i november en webbutbildning som syftar till att öka den allmänna mediemedvetenheten.

Denna typ av initiativ blir allt viktigare i ett snabbt föränderligt medielandskap där nya informationskällor och plattformar ständigt utvecklas. Parallellt med denna undersökning noteras även en kraftig ökning av AI-användandet i Sverige, vilket skapar nya utmaningar för mediekonsumenter att navigera i det digitala informationslandskapet.

Mediemyndigheterna i Norden planerar nu att fördjupa sig i vissa aspekter av undersökningsresultaten, särskilt kring de utmaningar som yngre generationer möter när det gäller att tolka och förstå nyhetsmaterial från olika källor.