Andrés Orozco-Estrada har utsetts till ny chefsdirigent för Sveriges Radios symfoniorkester, en utnämning som kommer efter ett minnesvärt första möte med orkestern i mars tidigare i år. Trots ett intensivt resschema mellan olika engagemang i Europa uppvisar den colombiansk-österrikiske dirigenten både glädje och entusiasm över sin nya roll.
”Jag är hedrad. Min första reaktion var ren glädje, men jag kände mig också stolt över att jag gjort något tillräckligt intressant,” säger Orozco-Estrada om utnämningen.
Det första mötet med Radiosymfonikerna, där han gästdirigerade tillsammans med den grekiske violinisten Leonidas Kavakos, beskriver han som magnetiskt. En omedelbar musikalisk kemi uppstod mellan honom och orkestern.
”Jag kände att det var något speciellt. En fantastisk orkester på hög nivå, en underbar konsertlokal, en vacker stad. Men det var aldrig tänkt som något mer än en vecka som gästdirigent,” förklarar han.
Vad som började som ett gästspel utvecklades snabbt till något mer betydelsefullt. Efter en omröstning bland orkestermedlemmarna, en tradition inom Sveriges Radios symfoniorkester, erbjöds han positionen att efterträda Daniel Harding som chefsdirigent.
Orozco-Estrada har en gedigen internationell karriär bakom sig. Han började som violinist i Colombia innan han utbildade sig till dirigent i Österrike. Under sin karriär har han arbetat med flera av världens ledande orkestrar och innehar för närvarande positioner som kapellmästare och musikchef för Gürzenich Orchester i Köln samt chefsdirigent för italienska public service-bolaget RAI:s symfoniorkester.
”Med mina rötter har jag en vitalitet, en energi, men med min utbildning och erfarenhet har jag också lärt mig att strukturera min musik. Det är två olika världar som möts,” säger han om sin musikaliska bakgrund.
I sin nya roll i Sverige har Orozco-Estrada ambitiösa idéer för att nå ut till en bredare publik. Han vill utmana traditionella koncertformat genom att bryta ner barriärer mellan orkestern och publiken. En metod han lyfter fram är att dekonstruera kända verk så att åhörarna får uppleva de enskilda instrumentens roller innan de sammanfogas till en helhet.
”Då hör du saker som du inte uppfattar på samma sätt när du hör hela orkestern spela tillsammans,” förklarar han.
Han avvisar tanken att dessa pedagogiska grepp endast är för ovana lyssnare. ”Mitt intryck är att publiken här är väldigt öppen och nyfiken. Och den nyfikenheten måste vi mata.”
Andra idéer inkluderar utomhuskonserter och möjligheten för publiken att få sitta på scenen bland musikerna. ”Det är en helt annan känsla att sitta på scenen och känna pukans vibrationer, hela din kropp börjar vibrera eller skaka. Det är enkla medel, men jag tror de är effektiva för att skapa band mellan människor.”
Hans företrädare, Daniel Harding, ledde orkestern i 18 år – en ovanligt lång period som chefsdirigent. Harding har både hyllats för sitt konstnärliga arbete och kritiserats för bristen på kvinnliga och svenska tonsättare i repertoaren. Orozco-Estrada är försiktig med att kommentera sin företrädares arbete men betonar sitt eget engagemang för att upptäcka och ge utrymme åt olika kompositörer.
”Jag tycker att det är vårt jobb som dirigenter att upptäcka eller ge utrymme åt nya kompositörer, jag älskar det. Det behöver inte vara samtida kompositörer, även om jag tycker att det är väldigt spännande.”
Orozco-Estrada tillträder formellt som chefsdirigent säsongen 2026/2027 då han tillsammans med orkestern kommer att framföra ett nytt verk av den svenske kompositören Anders Hillborg under Östersjöfestivalen. Redan i april 2025 gör han dock ett sedan tidigare planerat gästspel i Berwaldhallen med Sjostakovitjs nionde symfoni.
Det första året som chefsdirigent kommer Orozco-Estradas närvaro i Stockholm att vara begränsad till ett par veckor på grund av tidigare åtaganden. Planen är att gradvis utöka tiden till åtta-tio veckor årligen.
”Allt handlar om att lägga pusslet, för jag har mycket att göra. Men det finns det andra som gör åt mig. Jag är bara här för musiken,” avslutar han med ett leende.
