Björn Wiman: DN:s Kulturpris handlar om mänsklighet i en omänsklig tid

Kulturens värde sträcker sig långt bortom politiska budgetar

”Kultur är allt mänskligt. På samma gång det som förenar oss och det som gör oss unika.” Med dessa ord inleder idéhistorikern Sverker Sörlin sin nya bok ”Kulturens värde”, ett verk som utmanar våra invanda föreställningar om kulturens roll i samhället.

I boken argumenterar Sörlin för att kulturen bör betraktas som något mer än bara ett politikområde eller en post i regeringens budget – vanligtvis den minsta. Istället bör vi se den som en oumbärlig del av varje människas livsstil och en förenande kraft för nationer, regioner och yrkesgrupper.

”Något som är så omfattande måste vara värdefullt”, skriver Sörlin. ”Kultur har således värde.” Hans resonemang får särskild tyngd i dagens samhällsklimat, där kultur inte bara handlar om konstformer utan om själva konsten att vara människa i en tid som många upplever som allt hårdare.

När våld och råhet tycks göra anspråk på att bli vår civilisations nya norm, blir kulturen – förstådd som bildning, frihet och rätten till kunskap – en livsnödvändighet snarare än en lyx.

Denna övertygelse genomsyrar även Dagens Nyheters kulturpris, som instiftades 2007. Priset är unikt i Sverige då det sammanför olika konstnärliga genrer och låter dem mötas i en gemensam kontext. Inspirationen kommer från antiken och renässansen, då man förde filosofiska diskussioner om vilken konstform som var mest värdefull.

Idag erkänner vi att alla konstformer – från bildkonst och litteratur till film, musik och teater – är omistliga delar av det som gör oss mänskliga. De hjälper oss att förstå vår omvärld och oss själva på sätt som andra verksamheter inte förmår.

DN:s kulturpris följer även i år sitt etablerade format. Tidningens kritiker har nominerat fem utövare från olika konstformer: musik, litteratur, film, scenkonst och bildkonst. Kulturredaktionen utser sedan en slutlig vinnare som får motta Eva Langes staty ”Lilla regnet” samt en prissumma på 50 000 kronor. Årets pristagare tillkännages den 2 februari.

De nominerade konstnärerna representerar tillsammans kulturens förmåga att berika våra liv – inte enbart för att den är estetiskt tilltalande eller instrumentellt nyttig, utan för att den definierar oss som tänkande och kännande varelser. Kultur handlar om att göra livet rikare och mer nyanserat. Den lär oss att tänka med hjärtat och känna med huvudet.

Sedan prisets instiftande har en imponerande lista av kulturpersonligheter uppmärksammats. Bland tidigare mottagare finns klarinettisten Martin Fröst (2007), skådespelaren Noomi Rapace (2010), konstnären Ann-Sofi Sidén (2012), serietecknaren Liv Strömquist (2015), filmregissören Tarik Saleh (2023), och senast författaren Bruno K Öijer (2025).

Varje pristagare har på sitt sätt bidragit till att vidga våra perspektiv och berika det svenska kulturlivet. De har visat hur konst i alla dess former kan fungera som en motkraft till utarmning och förenkling av mänsklig erfarenhet.

I en tid när kulturens utrymme ofta ifrågasätts och ibland beskärs, blir DN:s kulturpris en viktig påminnelse om konstens fundamentala betydelse. Det handlar inte bara om underhållning eller förströelse utan om något djupare – kulturens förmåga att hjälpa oss förstå vår samtid och vår plats i den.

När årets pristagare står klar kommer den att ta plats i ett sällskap av kulturutövare som alla, på olika sätt, har hjälpt oss att se världen med nya ögon – och därmed berikat konsten att vara människa.