Bo Madestrand: Vem tackar nej till en magkittlande åktur?

I sommarhettan får Moderna museet en ny attraktion – rutschkana från taket

Medan Gröna Lunds tivoliattraktioner hörs över vattnet på sommarkvällarna, får Moderna museet på Skeppsholmen nu sin egen åkattraktion. I helgen invigdes nämligen en spektakulär rutschkana signerad den internationellt erkände konstnären Carsten Höller.

Konstverket, som nu ingår i museets permanenta samlingar, består av två 39 meter långa banor som slingrar sig runt varandra från museets tak hela vägen ner till parkeringen femton meter nedanför. Installationen, som helt finansierats genom donationer, kommer enligt museet att finnas på plats så länge bygglovet gäller – minst fem år framöver.

För Höller är detta långt ifrån första gången han skapar denna typ av konstverk. Hans första rutschkana visades i Berlin redan 1998, och sedan dess har olika varianter av verket dykt upp på prestigefyllda institutioner världen över. Kanske mest uppmärksammad blev installationen på Tate Modern i London 2007, där den drog stora publikskaror.

I samband med Tate-utställningen skrev konstkritikern Ingela Lind i Dagens Nyheter att ”dagens konstliv har övertagit en kuriosa- och tivolifunktion från gårdagens nöjesparker” – en utveckling som enligt henne började redan under Pontus Hulténs experimentella ledarskap på Moderna museet under 1960-talet.

Moderna museets nya installation kan ses som ett försök att återknyta till den mer lekfulla och publikvänliga traditionen som präglade museet under dess tidiga år. Samtidigt väcker det frågor om museets förmåga att ligga i framkant när det gäller samtidskonst.

Kritiker har påpekat att Moderna museet på senare år ofta hamnat steget efter i sin utställningsverksamhet. Ett exempel som ofta nämns är utställningen med den amerikanska konstnären Mike Kelley som först i somras kunde visas på Skeppsholmen – hela tretton år efter konstnärens bortgång. Utställningen var dessutom en kringresande produktion som ursprungligen producerats för just Tate Modern.

Carsten Höller, som sedan många år är bosatt i Stockholm, har under sin karriär skapat konstverk som utmanar gränsen mellan konst och upplevelse. Förutom sin konstnärliga verksamhet är Höller även känd för att ligga bakom en uppmärksammad finkrog i Stockholms innerstad, vilket ytterligare befäst hans närvaro i huvudstadens kulturliv.

Att hans ikoniska rutschkana nu får en permanent plats i konstnärens hemstad känns därför logiskt, även om många konstintresserade redan stött på liknande installationer på museer runt om i världen. Och som museichefen påpekar – den direkta upplevelsen av att åka rutschkanan erbjuder något helt annat än att bara betrakta ett konstverk på distans.

Installationen passar väl in i den pågående diskussionen om konstinstitutionernas roll i en tid när kulturkonsumtionen allt mer handlar om upplevelser och interaktion. Moderna museets satsning kan ses som ett svar på denna trend – att göra konsten mer tillgänglig och upplevelsefokuserad utan att för den skull kompromissa med det konstnärliga innehållet.

Reaktionerna från museibesökarna har hittills varit övervägande positiva, med långa köer till rutschkanan redan under invigningshelgen. Många framhåller den unika utsikten över Stockholm som man får innan den hisnande färden ner mot marken.

Carsten Höllers rutschkana är öppen för allmänheten under museets ordinarie öppettider, men med vissa åldersrestriktioner av säkerhetsskäl. Museet rekommenderar att besökare som vill åka rutschkanan kommer tidigt på dagen för att undvika alltför långa köer.

Vare sig man ser verket som ett djuplodande konstnärligt statement eller bara en rolig upplevelse står det klart att Moderna museet med denna installation vill skapa nya sätt att närma sig och uppleva konst. Som en besökare uttryckte det under invigningen: ”Det var länge sedan det var så här roligt att besöka Moderna museet.”