Boklistan: Färska dystopier, bokdödens maskinist, skyddsjakt och djävulspiss

I Jeff Bezos krig mot litteraturen och läskulturen

Den anrika amerikanska dagstidningen Washington Post, som ägs av Amazon-grundaren Jeff Bezos, har nyligen beslutat att lägga ner sin bokbevakningsavdelning. Detta drag ses av många som ytterligare ett steg i vad som beskrivs som en systematisk utplåning av bokbranschen, där Bezos miljardimperium länge har bidragit till nedmonteringen av fysiska bokhandlare runt om i världen.

Beslutet följer ett mönster där stora teknikföretag och deras ägare anklagas för att undergräva den traditionella litterära kulturen. Kritiker menar att miljardärerna strävar efter att kontrollera berättelserna i samhället och motverka alternativa tolkningar och perspektiv. Särskilt empatin, som litteraturen främjar, beskrivs som något dessa maktspelare aktivt motarbetar.

Den amerikanska författaren Joyce Carol Oates har uppmärksammat detta fenomen när hon kommenterade Elon Musk – en annan teknikmiljardär och Bezos kollega – på Musks egen plattform X. Hon noterade frånvaron av kulturella referenser i hans kommunikation: ingen uppskattning av natur, litteratur, konst eller andra vardagliga glädjeämnen som de flesta människor värdesätter.

”Det är så märkligt att en så förmögen man aldrig delar något som tyder på att han uppskattar eller ens är medveten om det som nästan alla värdesätter”, skrev Oates och fortsatte med att påpeka att även de fattigaste personerna på sociala medier tycks ha tillgång till mer skönhet och mening i livet än ”världens rikaste person”.

Samtidigt som denna utveckling pågår, finns det ljuspunkter inom den litterära världen. Förlaget Natur & Kulturs imprint Legenda lanserar en serie science fiction-klassiker med verk av författare som Arthur C Clarke, Ursula K LeGuin och Ray Bradbury. Dessa verk utspelar sig i framtider som kritiker menar att miljardärerna hotar, men som samtidigt speglar den tid då de skrevs.

Ett annat intressant litterärt projekt är antologin ”Ambrosia eller djävulspiss”, redigerad av Ernils Larsson och Kajsa Ahlstrand för Makadam förlag. Boken utforskar religiösa perspektiv på alkohol genom historien, från väckelserörelsens hållning till buddhismens invändningar. Professor Lena Roos bidrar med en fascinerande skildring av hur Martin Luther skilde mellan öl och vin, där han ansåg vinet välsignat genom dess bibliska koppling, medan ölet sågs som en mänsklig skapelse.

På veckans svenska kritikerlista finner vi att Nils Håkansons ”Bandy futura” fick en kort stund i rampljuset, medan två nya titlar med framtidsteman har tagit plats. Soraya Bays debutnovellsamling ”Ymnighetshornet” avslutas med en dystopi som målar upp en framtid som kritiker jämför med den vision som teknikmiljardärerna anklagas för att eftersträva. Även Ian McEwans nya roman ”Vad vi kan veta” behandlar en kollapsad framtidsvärld.

Ingela Strandbergs diktsamling ”Under sjöarna” toppar listan och hyllas för sin förmåga att behandla liv, död och kärlek bortom slitna uttryck. Bland andra framträdande verk finns Samanta Schweblins ”Det goda onda” med sex nya, oroande noveller, och den norska klassikern ”Av månsken växer ingenting” av Torborg Nedreaas, som nyligen uppmärksammats på nytt för sin skildring av abortförbud och moralism från 1947.

Richard Flanagans ”Fråga 7”, en essäroman om moraliska paradoxer, och Therese Bohmans ”Kammakargatan”, en stämningsfull julberättelse om Stockholm, finns också med bland de mest uppskattade titlarna. Listan kompletteras av Åsne Seierstads ”Ofred. Ryssland inifrån”, ett omtumlande reportage från ett land få journalister vågar besöka, och verk av Nobelpristagaren László Krasznahorkai samt Sofia Andruchovytj som behandlar terrorn i Ukraina.

I en tid när stora kommersiella krafter anklagas för att motarbeta den litterära kulturen framstår dessa verk som viktiga motvikter till en utveckling där bokens roll i samhället står på spel.