Litterära landskap: Från Bretagnes mysterier till svenska deckare

I Bodil Malmstens författarskap från 2000-talets mitt framträder den franska landsdelen Finistère som både en geografisk plats och ett själslandskap. Genom hennes fem (b)loggböcker förmedlas bilden av ett Bretagne som filtreras genom författarens personliga blick. Trots hennes detaljerade skildringar förblir den exakta platsen för ”huset i Finistère” okänd för läsaren – en detalj som många fans, inklusive artikelförfattaren, aldrig fick tillfälle att fråga om innan hennes bortgång.

Geografiska platser i litteraturen blir aldrig helt objektiva, utan färgas alltid av författarens temperament och upplevelser. Som artikelförfattaren påpekar: ”Någon ser inte duvorna på torget, medan en annan uteslutande ser duvorna.” Denna subjektiva blick är central i all litterär platsgestaltning.

Mer konkreta litterära landskap återfinns i Jean-Luc Bannalecs deckarserie om kommissarie Georges Dupin. I den första romanen, nyligen utgiven på svenska under titeln ”Bretonska förhållanden” i Per Nilsons översättning, utspelar sig handlingen huvudsakligen i småstaden Pont Aven i Bretagne. Det är samma idylliska plats där konstnärer som Paul Gauguin och Émile Bernard en gång levde och skapade den konstnärliga rörelsen syntetismen. Romanens intrig kretsar kring ett mord och en dold Gauguin-målning.

En fascinerande detalj är att Jean-Luc Bannalec i själva verket är en pseudonym för den tyske författaren Jörg Bong, vars böcker blivit storsäljare i Tyskland. Artikelförfattaren reflekterar över hur detta faktum kan tänkas tas emot i Bretagne, där lokalbefolkningen, baserat på Bannalecs egna romankaraktärer, verkar ha en komplicerad relation till tyskar. I Bodil Malmstens fall kallades hon ofta helt enkelt ”Madame de la Suède” av lokalbefolkningen.

Artikeln lyfter fram värdet av att läsa deckare utanför den nordiska och angloamerikanska traditionen. Särskilt framhålls den franska deckartraditionen, där inte bara Georges Simenons kommissarie Maigret utan även Léo Malets mindre kända privatdetektiv Nestor Burma erbjuder spännande inblickar i fransk historia och samhälle. Malets debutroman ”120 Rue de la Gare”, utgiven på svenska av Ersatz förlag, utspelar sig 1941 under den tyska ockupationen av Frankrike. Med sin skildring av det ockuperade Lyon, med dess smuggeltobak och alkoholsurrogat, representerar boken en klassisk hårdkokt noir-tradition.

Artikelförfattaren uttrycker en önskan om att förlaget Ersatz ska ge ut fler böcker om privatdetektiven Nestor Burma, vilket antyder att denna franska deckarstil har potential att vinna en större läsekrets även i Sverige. Detta skulle komplettera det växande intresset för internationella deckare, där de bretonska mysterier som Bannalec skildrar redan funnit en publik.

Den franska litteraturens närvaro på den svenska bokmarknaden tycks därmed vara en växande trend, där såväl klassiska verk som nyare författare finner nya läsare. Från Bodil Malmstens personliga Bretagneskildringar till Bannalecs deckare och Malets noir-romaner erbjuds svenska läsare en mångfacetterad bild av fransk kultur, historia och samhälle.

I kontrast till den dominerande nordiska deckartraditionen, där svenska, norska och danska författare dominerat marknaden under många år, representerar dessa franska deckare ett välkommet alternativ som berikar genren med nya perspektiv, miljöer och litterära traditioner.

Artikeln avslutas med en genomgång av aktuella boktips, där verk av bland andra Samanta Schweblin, Ingela Strandberg och Denis Johnson lyfts fram, vilket ytterligare betonar den litterära mångfalden som präglar den svenska bokmarknaden. Bland dessa finns såväl översatt utländsk litteratur som inhemska författare, vilket skapar en dynamisk blandning av röster och berättelser för den litteraturintresserade läsaren.