Dan Brown anländer till Göteborg med privatjet och ny livsstil
Dan Brown har anlänt till Göteborg i privatjet och väntar nu i en VIP-svit på Svenska mässans vind. Den 61-årige thrillermiljardären, känd för böckerna om Harvardprofessorn Robert Langdon, utstrålar en förmögen sorglöshet när han slår sig ned i en fåtölj.
I sällskap med Brown finns hans 27 år yngre fästmö, den holländska ryttarinnan Judith Petersen, som rattar författarens sociala medier. Hon har troligen påverkat Browns klädstil – till sin enkla blågrå skjorta från Amazon bär han en stickad tröja från napolitanska lyxmärket Kitos i 22 000-kronorsklassen.
Brown, som växte upp vid den prestigefyllda privatskolan Philips Exeter Academy i New Hampshire där hans pappa undervisade i matematik, behåller annars den frugala östkustakademiska stilen med billiga oxblodsfärgade loafers.
”Den yttersta hemligheten”, den sjätte boken om Robert Langdon, har precis utkommit på svenska. Liksom sina föregångare speglar den spänningsfältet mellan vetenskap, religion och en maktfullkomlig stat. Kritiker har noterat hur Brown fyller sina romaner med osmälta föreläsningar om symbolik och historiska fakta.
I hissen på väg till seminariet blir stämningen plötsligt spänd när Brown får höra att journalisten rapporterar om amerikansk politik. Han gör tydligt att inga politiska frågor kommer att besvaras under framträdandet, trots att hans böcker ofta berör spänningar mellan upplysning och fundamentalism – teman som ekar i dagens amerikanska samhällsklimat.
”För varje dator som flyger drönare för militärens räkning används tusen datorer för att skicka mejl till mormödrar,” säger Brown när samtalet på scenen ändå glider in på teknikens risker. Han uttrycker viss oro över att beslut om ny teknik ofta fattas av affärsmässiga snarare än etiska skäl, och föreslår kontroversiellt att internetanvändare borde tvingas visa sin verkliga identitet.
En personlig omvälvning har förändrat Browns världsbild de senaste åren. Efter sin mammas bortgång i leukemi för nästan ett decennium sedan började han ifrågasätta sin tidigare materialistiska uppfattning om döden.
”Ingenting, trodde jag för åtta år sedan. Totalt mörker. Men efter arbetet med den här boken har jag kommit ut på andra sidan och blivit övertygad om att vi i någon mån existerar efter döden,” förklarar han och jämför medvetandet med radiosignaler som fortsätter existera även efter att mottagaren slutat fungera.
Brown avslöjar att ”Den yttersta hemligheten”, som utspelar sig i Prag, ursprungligen innehöll en sidointrig om Emanuel Swedenborg som ett slags diplomatiskt sändebud mellan Sverige och Prag. Trots att denna del ströks i redigeringen, framför han tjeckiska önskemål om att Sverige borde låta Djävulsbibeln, som förvaras på Kungliga biblioteket, ”komma hem” till Prag åtminstone vart tionde år.
Trots sina enorma kommersiella framgångar – över 250 miljoner sålda böcker sedan ”Da Vinci-koden” publicerades 2003 – hävdar Brown att han har ”väldigt dåligt affärssinne” och förlitar sig på rådgivare. En betydande del av sina inkomster säger han sig skänka till välgörenhet, men har unnat sig en vacker Steinway-flygel.
På frågan om skillnader mellan honom själv och huvudpersonen Robert Langdon säger Brown: ”Ifråga om flykt eller kamp är Langdon en kampkille medan jag är mer inriktad på flykt.” När ”Da Vinci-koden” filmatiserades insisterade han på att Langdon inte plötsligt skulle kunna hantera vapen eller behärska kampsport, utan fortsätta lösa konflikter med sitt intellekt.
