Maktskifte i sikte för Ungern efter 14 år med Orbán

Det som tidigare verkade otänkbart kan bli verklighet på söndag. Opinionsundersökningar visar att oppositionsledaren Péter Magyar och hans relativt nybildade parti Tisza kan uppnå en två tredjedelars majoritet i det ungerska parlamentsvalet. Det skulle innebära en lika överväldigande seger som när Viktor Orbán och hans parti Fidesz tog makten 2010.

Ungern har under Orbáns 14-åriga styre genomgått en dramatisk omvandling. Efter valsegern 2010 införde han vad han kallade ett ”nationellt samarbetssystem” där ”fred, frihet och samförstånd” skulle råda. Ett manifest publicerades som skulle finnas uppsatt i varje offentlig byggnad. Vad som då kunde uppfattas som en politisk kuriös företeelse visade sig senare vara startskottet för en omfattande samhällsomvandling med långtgående konsekvenser.

Orbáns regering har sedan dess systematiskt försvagat landets demokratiska institutioner. Medier, domstolar och utbildningsväsende har gradvis tagits över av partiapparaten. Den fria marknaden har hamnat i händerna på regeringstrogna affärsmän och oligarker. Korruptionen har nått nivåer som enligt oberoende bedömare gränsar till det obscena.

På kulturområdet lanserade regimen begreppet ”kulturkampf”, som syftade till att göra upp med vad man beskrev som en vänsterliberal ideologi som påstods ha försvagat och feminiserat samhället. Litterära kanon omformades med inslag av högerextrema författare, medan kritiska röster som Nobelpristagaren Imre Kertész marginaliserades. Fria teatergrupper, genusstudier och Prideparader motarbetades systematiskt, medan traditionella värderingar kring kärnfamilj, kristendom och nationell identitet prioriterades.

Orbáns Ungern har också tagit en alltmer Rysslandsvänlig position internationellt, till den grad att landets utrikesminister nyligen anklagades för att ha läckt känslig information till Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov för att påverka kriget i Ukraina till Rysslands fördel. Ungern har regelbundet använt sitt veto inom EU för att blockera gemensamma beslut, särskilt rörande sanktioner mot Ryssland.

Modellen har inspirerat nationalkonservativa rörelser i hela Europa, inklusive i Sverige där Sverigedemokraternas företrädare vid flera tillfällen har uttryckt beundran för det ungerska exemplet. Även i USA har Orbán fått stöd från konservativa kretsar, senast när den republikanske vicepresidentkandidaten JD Vance besökte Ungern för att kampanja tillsammans med premiärministern.

Péter Magyar, som nu utmanar Orbáns maktmonopol, är ingen typisk liberal opposition. Även han spelar på nationalistiska känslor och förespråkar en politik som försöker överbrygga traditionella höger-vänster-motsättningar. Men han har positionerat sig som en kandidat som kan föra landet bort från den auktoritära utveckling som pågått under Orbáns styre.

Den stora frågan är dock hur Orbán och hans parti kommer att reagera vid en eventuell valförlust. Efter nederlaget 2006 gjorde Orbán det tydligt att han ansåg sig personifiera den ungerska nationen genom sitt kontroversiella uttalande om att ”Ungern inte kunde vara i opposition”. Detta har väckt farhågor om att en maktöverföring inte nödvändigtvis kommer att gå smidigt.

Om Magyar vinner på söndag står Ungern inför stora utmaningar. Att återuppbygga oberoende institutioner, bekämpa den omfattande korruptionen och normalisera relationerna med EU kommer att kräva både tid och politisk beslutsamhet. För EU skulle en förändring i Budapest innebära en viktig förskjutning i maktbalansen, särskilt i en tid när unionen står inför geopolitiska utmaningar från Ryssland och försöker hantera interna spänningar kring frågor om rättsstatens principer.

De senaste årens utveckling i Ungern har för många fungerat som en varningssignal om hur snabbt en demokrati kan urholkas när illiberala krafter tar kontroll över samhällets nyckelinstitutioner. Söndagens val kan visa om denna process är reversibel.