Excel firar 40 år: ”Jag trodde aldrig att jag skulle bli sexsymbol på nätet”

Det är sen eftermiddag i juni. I en aula i Stockholm ska SM-finalen i Microsoft Excel avgöras. Den andra tävlingsgrenen, ”grafbalett” (diagram), börjar precis. Hanna Johansson känner sig nervös. Hon har redan förlorat första grenen, 100 meter spreadsheet, ett spurtmoment där deltagarna ska kopiera, klistra in och sortera data så snabbt som möjligt.

Under tävlingen rasar datamängder nerför skärmen i alarmerande hastighet, som ett jordskred av siffror. Men nu är det grafer som gäller, och klockan tickar obönhörligt. Plötsligt händer det som inte får hända – Johanssons finger träffar punkt-tangenten i stället för semikolon. Ett felmeddelande täcker skärmen.

”Nu har hon fastnat! Vi får se om hon löser det!”, ropar kommentatorn upphetsat i mikrofonen.

”Då blev det svettigt, för grafer är min akilleshäl. Jag gjorde en skaplig insats men kom ändå sist i den grenen”, berättar Johansson.

De tävlande sitter vid varsitt hopfällbart bord på scenen. Längst till vänster syns Hanna Johansson i grå kavaj, med mörkt hår i hästsvans och en namnlapp på bröstet. Bredvid henne sitter två män. Bakom de tävlande projiceras deras skärmar på en stor vit duk där markören flimrar mellan rader och kolumner.

Läget ser dystert ut för Johansson, men två grenar återstår: formelbrottning och PowerBI. I formelbrottningen ska deltagarna skapa sammanhängande formler baserade på data med namn, yrken, löner och postnummer. Detta moment går utmärkt för Johansson, som har gedigen erfarenhet. Av arbetsdagens åtta timmar ägnar hon ungefär sju timmar och fyrtiofem minuter åt Excel. Hon tar hem grenen, vilket betyder att alla tre tävlande nu har vunnit varsin delseger.

Sista momentet blir PowerBI, ett verktyg för interaktiva rapporter med stora datamängder. Trots att Johansson saknar egen dator och hennes jobbdator inte har PowerBI installerat, har hon förberett sig genom att studera Youtube-klipp. När hon under tävlingen kastar en blick på projektorduken upptäcker hon något som hennes konkurrenter missat.

Hon vinner och blir svensk mästare i Excel. Det skedde 2016, och än idag är hon titelförsvarare eftersom Microsoft inte har arrangerat fler SM sedan dess. I Aftonbladet fick hon svara på vinnarintervjuns alla ordvitsar: ”Ska du bli graft berusad?”, ”Är du mallig?”, ”Har du någon arkefiende inom Excelvärlden?”

”Jag kvalificerade mig sedan till världsmästerskapen där jag kom femma”, minns Johansson, vars favoritfunktion är XLOOKUP (bland proffs känt som ”snarlikt VLOOKUP fast bättre”).

Fyrtio år efter lanseringen har Excel inte bara överlevt utan utvecklat en blomstrande subkultur med hängivna fans, egen jargong, interna skämt och profiler som Andrew ”The annihilator” Ngai, Jakub ”The Polish punisher” Pomykalski och Peter ”The Swiftie sensation” Scharl, som lyssnar på Taylor Swift under tävlingarna.

Programmet har också en egen konstscen. Den 85-årige japanen Tatsuo Horiuchi målar fantastiska landskap av färglagda celler. Det skrivs poesi i Excel genom att satser slumpas ihop i nästan oändliga kombinationer, och hela spel utvecklas i programmets formelspråk.

En av scenens tydligaste profiler är Bill Jelen, känd som ”Mr Excel”. Den 60-årige amerikanen är varm och pedagogisk som en gammal barnprogramledare och har skrivit 73 böcker om Excel. Han är livekommentator under VM-sändningarna som numera arrangeras varje december i Las Vegas.

VM-finalen, som började sändas på prov 2022 av sportkanalen ESPN, har blivit en viral succé. För att hänga med i tävlingen krävs djup sakkunskap och ett sjätte sinne för siffror. Ett av sporthistoriens mest minnesvärda ögonblick är när en deltagare råkar trycka på F1-knappen (för hjälp) i stället för F2 (för redigering).

”Åh nej, F1-knappen, han träffade den fruktade F1-knappen!” utbrister kommentatorn Bill Jelen medan deltagarens själ nästan syns lämna kroppen.

”De riktigt hängivna tävlande köper nya tangentbord och plockar genast bort F1-tangenten. Det finns sex tangenter som aldrig används i Excel och som därför avlägsnas helt”, förklarar Jelen.

Trots att Excelvärlden domineras av manliga ingenjörer, analytiker och riskmatematiker lyser sexism och rasism med sin frånvaro. Gemenskapen beskrivs som ”nästan obegripligt helylle”, som om internet plötsligt mindes sitt ursprungliga löfte: rörelsefrihet för alla.

Regerande världsmästare är dataanalytikern Michael Jarman, en britt med buskigt bronsfärgat skägg. Han har en egen supportergrupp som kallar sig ”The Jarmy army”.

”När jag får poäng behöver jag inte ens kolla resultatlistan för jag hör min armé jubla. Och de är lättare att urskilja nu när de har egen merchandise, med förträffliga ’Jarmy army’-beppemössor”, berättar han.

Anna-Karin Petrusson, it-utbildare och medarrangör av Exceldagarna, bär titeln ”Microsoft Office Master” (en certifierad titel som kräver flera avlagda prov). Hon minns när Microsoft besökte hennes arbetsplats på mitten av 1980-talet för att sälja in Excel 1.0 och hur hon som enda kvinna närvarade vid lanseringen av Excel 97 i Göteborg.

”Vi klev in i lokalen och såg på storduken hur staplarna i ett diagram uppdaterades i realtid: ’Fantastiskt, de rör på sig!’ Det var börsdata som hela tiden förnyades.”

Det sägs att en genomsnittlig användare behärskar bara 10–15 procent av alla funktioner i Excel. Resten är mörk materia. Det tar nio timmar att skrolla sig ner genom alla rader i ett kalkylblad, och det får plats drygt 16 000 blad i en enda arbetsbok.

Petrusson uppskattar att hon har använt omkring en fjärdedel av Excels 450 matematiska funktioner. Hon deltar regelbundet i digitala meetups där experter delar tips och kunskaper. Hon observerar även att fler kvinnor går hennes kurser, medan männen oftare förlitar sig på en ”jag kan själv”-inställning.

I vår kvantifierade samtid har kalkylbladet blivit en livsmanual. Människor använder det för att betygsätta dejter eller hålla koll på näringsvärden i maten. När elektroniska kalkylblad först introducerades på 1970-talet var de revolutionerande, och diskussionen kring dem påminner om dagens AI-debatt: rädsla för automatisering och funderingar kring tillförlitligheten hos datorer.

”Excel har funnits i 40 år och kommer säkert att finnas i 40 år till”, konstaterar Anna-Karin Petrusson, och noterar att många franska barn redan i mellanstadiet använder programmet för skoluppgifter.

I dagens digitala samhälle, där allting kan mätas och kategoriseras, fortsätter Excel att vara ett oumbärligt verktyg för att förstå världen – cell för cell, rad för rad.