Finansieringen av kulturkanon sågas: ”Konstigt förslag”

Förslag till kulturkanon möter stark kritik från myndigheter

Finansieringsplanen för den omdiskuterade svenska kulturkanonen har mött hård kritik från flera håll. Enligt den av Lars Trägårdh ledda kommitténs förslag ska kanonen förvaltas av en nyinrättad stiftelse med ett kapital på 150 miljoner kronor som tas från Allmänna arvsfonden. Detta förslag får dock inget stöd från Ekonomistyrningsverket (ESV).

Medan Myndigheten för kulturanalys godkänner stiftelseformen, anser både ESV och Statskontoret att det vore lämpligare att ge uppdraget till en redan existerande myndighet. Enligt Statskontoret skulle arbetet med kanonen ändå kunna skyddas från politisk påverkan även inom en befintlig myndighetsstruktur.

Särskilt ifrågasatt är finansieringsmodellen. Att använda medel från Allmänna arvsfonden skulle kunna få negativa konsekvenser för de grupper som idag får stöd via fonden. Kammarkollegiet, som förvaltar fondens kapital, påpekar att efterfrågan på fondens medel aldrig tidigare ”i modern tid” varit högre och efterlyser en grundlig konsekvensanalys innan beslut fattas.

Ulrika Stewart Hamilton, ordförande för Arvsfondsdelegationen, är kritisk:
”Man kan inte lyfta ut pengar ur Allmänna arvsfonden bara för att det finns pengar där. Vi tyckte det var lite konstigt att utredningen föreslog detta utan att ta reda på vad arvsfondslagen säger.”

Arvsfondsdelegationen lyfter även de etiska problemen med att i efterhand ändra regler för användning av donerade medel. Pengarna har donerats med löften om att de ska gå till specifika målgrupper: barn, unga, personer med funktionsnedsättning och äldre.

”Det torde ju vara ganska välkänt bland svenskar att om man inte skriver testamente och om man inte har några egna arvingar, då hamnar pengarna i Allmänna arvsfonden och de används till de här målgrupperna,” säger Stewart Hamilton.

Myndigheten för kulturanalys instämmer i kritiken. Myndighetschefen Mats Granér förklarar: ”Allmänna arvsfonden har ju idag ett ändamål som är lagstiftat. Man skulle behöva förändra det för att använda medel i det här syftet. Vi tycker inte att det framgår i utredningen hur ett sådant avskiljande skulle gå till. Inte heller vilka konsekvenser det skulle få.”

De senaste fem åren har cirka 70 kulturprojekt fått stöd från Arvsfonden med omkring 358 miljoner kronor. Ett exempel är ”Scenen är mitt liv”, en konstnärlig heltidskurs för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Om förslaget genomförs skulle liknande framtida projekt riskera att inte bli av, enligt Arvsfondsdelegationen, som även anser att Arvsfonden själv skulle förtjäna en plats bland de 100 utvalda verken i kanonen.

Kulturrådet uttrycker i sitt remissvar oro för att medel kommer att tas från den ordinarie kulturbudgeten för att finansiera kanonen.

”Det behöver tillföras nya medel snarare än att göra omfördelningar från kulturbudgeten där vi ju vet att många verksamheter har en utmanande situation redan idag,” säger Kajsa Ravin, generaldirektör på Kulturrådet.

Bland övriga kritiker finns Naturhistoriska riksmuseet, Riksantikvarieämbetet och Riksteatern.

Uppsala universitet tar ställning mot hela förslaget och pekar på ”stora problem” med inramningen, förvaltningen och spridandet av kanonen. Universitetet kritiserar särskilt den återkommande formuleringen ”misslyckad integration av invandrare”, som beskrivs som en problematisk generalisering. Dessutom anser man att kanonen görs till ”ett nationalistiskt projekt” baserat på felaktiga antaganden om skolans historia.

”Vill regeringen på allvar komma till rätta med sjunkande kunskapsresultat och upplevt utanförskap bland vissa delar av befolkningen, finns det andra åtgärder som kan ge bättre resultat,” skriver universitetet i sitt remissvar.

Även Göteborgs universitet har uttryckt skarp kritik mot flera punkter i förslaget.

En av få positiva röster kommer från marknadsföringsbolaget Visit Sweden som ser kanonen som ett potentiellt verktyg för att öka exporten och utveckla turismen i Sverige.

Enligt kommitténs förslag ska den nya stiftelsen förvalta, revidera och uppdatera kulturkanonen, förslagsvis vart tionde år. Stiftelsen ska arbeta mot folkhögskolor och studieförbund men också rikta sig till allmänheten. Kanonens 100 verk med tillhörande motiveringar ska publiceras digitalt och även ges ut i bokform. Avsikten är också att den ska användas vid reformering av läroplaner och kursplaner inom både skolan och svenska för invandrare (sfi).