Författarförbundet förbjuder KB att träna AI på medlemmars verk

Författarförbundet i öppen konflikt med KB om AI-träning

Kungliga biblioteket (KB) står fast vid sitt beslut att använda pliktexemplar för att träna svenska AI-språkmodeller, trots växande kritik från författarorganisationer. Regeringsuppdraget att utveckla inhemska AI-modeller har skapat en principiell konflikt om upphovsrätt och ersättning till kulturskapare.

Sveriges Författarförbund har i ett nytt pressmeddelande intensifierat sin kritik mot KBs planer. Förbundet hävdar bestämt att biblioteket saknar rättslig grund för att använda författares och översättares verk för AI-träning utan att ersätta upphovsrättsinnehavarna. Enligt förbundet är undantaget endast giltigt för material som specifikt används inom ramen för forskningsändamål.

”Författarförbundet har av sina medlemmar fått i uppdrag att värna medlemmarnas rätt vid så kallade massutnyttjanden, där det för en enskild upphovsperson är svårt att själv bevaka användningen av rättigheterna”, framhåller förbundet i sitt uttalande.

Konflikten speglar en bredare internationell debatt om upphovsrätt i AI-eran. När digitala plattformar och institutioner använder kreativt material för att träna artificiell intelligens uppstår nya frågor om rättighetshavares kontroll över sina verk.

KB hänvisar å sin sida till en annan tolkning av upphovsrättslagstiftningen. I ett tidigare uttalande till Dagens Nyheter förklarade KBs chefsjurist Karin Lodin bibliotekets ståndpunkt: ”I upphovsrättslagen har lagstiftaren gjort intresseavvägningar för att balansera upphovsmannens rätt till sitt verk mot andra samhälleliga intressen, och infört uttryckliga inskränkningar. I det här fallet finns det en tvingande inskränkning för forskningsändamål som KB tillämpar och som vi känner oss trygga med.”

Denna meningsskiljaktighet handlar i grunden om hur forskningsundantaget i upphovsrättslagen ska tolkas. KB anser att utvecklingen av AI-modeller faller inom ramen för forskning, medan Författarförbundet menar att detta är en alltför bred tolkning som urholkar upphovspersonernas rättigheter.

Pliktexemplarslagen, som ger KB rätt att samla in och bevara svenskt publicerat material, har historiskt varit ett verktyg för att dokumentera landets kulturarv. Att detta material nu används för att träna AI väcker frågor om lagens ursprungliga syfte och huruvida digital teknikutveckling var en avsedd användning.

Frågan får särskild tyngd i Sverige, där kulturskapares villkor länge varit en prioriterad kulturpolitisk fråga. Den svenska modellen med starka upphovsrättsorganisationer och kollektiva avtal utmanas nu av den digitala utvecklingen, där AI-system kan absorbera och imitera konstnärliga uttryck.

Flera andra kreativa förbund har anslutit sig till kritiken mot KBs planer. Ett upprop mot bibliotekets AI-satsning har också initierats, vilket ytterligare signalerar den oro som finns inom de kreativa näringarna.

Upphovsrättsexperter pekar på att lagstiftningen på området inte har hunnit anpassas till den snabba tekniska utvecklingen. EU har visserligen behandlat text- och datautvinning i sitt upphovsrättsdirektiv, men tolkningen av dessa bestämmelser är fortfarande omtvistad.

KB har regeringens uppdrag att utveckla språkmodellerna som del av en större nationell AI-strategi. Tanken är att svenska AI-modeller ska stärka landets digitala suveränitet och minska beroendet av utländska teknikjättar. Detta nationella intresse ställs nu mot de enskilda upphovspersonernas rättigheter.

Konflikten illustrerar den svåra balansgång som kulturinstitutioner står inför i digitaliseringens tidevarv: att både bevara och tillgängliggöra kulturarvet samtidigt som upphovspersoners rättigheter respekteras. För Sveriges del kan denna tvist bli prejudicerande för hur framtida AI-utveckling kommer att förhålla sig till upphovsrättslagstiftningen.

Medan debatten fortsätter förblir rättsläget oklart. Både KB och Författarförbundet efterlyser tydligare riktlinjer från lagstiftarens sida för att klargöra hur upphovsrätten ska tillämpas i AI-eran.