Gabriella Ahlström: En natt med AI är som att ha sex med sig själv

I sociala mediers tidsålder, där ständig uppkoppling blivit vardag, framträder nu ett nytt fenomen i svenskarnas digitala liv. Internetstiftelsens senaste rapport avslöjar ett intressant beteendemönster – svenskar vänder sig i allt högre grad till AI-tjänsten Chat GPT som både professionellt stöd och personlig samtalspartner.

Rapporten, som kartlagt svenskarnas digitala vanor under det senaste året, pekar på en markant ökning av användandet av avancerade språkmodeller. Chat GPT har på kort tid gått från att vara ett tekniskt verktyg till att inta en närmast social roll i många användares liv.

”Vi ser en tydlig trend där AI-tekniken inte bara används för informationssökning utan också för att fylla emotionella behov”, säger en talesperson från Internetstiftelsen. ”Detta väcker naturligtvis frågor kring hur vår relation till teknik förändras i grunden.”

Det mest anmärkningsvärda i undersökningen är kanske att många användare beskriver sin interaktion med AI:n i termer som annars reserveras för mänskliga relationer. Chat GPT omnämns som ”en smart kollega” eller ”en vän som alltid lyssnar” – formuleringar som tyder på att gränsen mellan tekniskt verktyg och social kontakt håller på att suddas ut.

Författaren Gabriella Ahlström, som analyserat fenomenet, menar att utvecklingen speglar ett djupare mänskligt behov i vår samtid. ”I ett samhälle där många upplever tidsbrist och där djupa samtal blir allt mer sällsynta, erbjuder chattrobotarna något unikt – obegränsad uppmärksamhet utan krav på reciprocitet”, säger Ahlström.

Fenomenet är inte unikt för Sverige utan observeras globalt. Marknaden för AI-baserade samtalspartners har exploderat det senaste året, med Chat GPT i spetsen. Teknikanalytiker pekar på att OpenAI, företaget bakom Chat GPT, medvetet utvecklat sin modell för att framstå som mer empatisk och mindre mekanisk än tidigare generationers AI-system.

Den växande tilliten till AI-system väcker dock frågor om långsiktiga psykologiska och sociala konsekvenser. Flera experter inom digitalpsykologi varnar för risken att emotionell anknytning till algoritmer kan leda till försvagade mänskliga relationer.

”Det finns en fara i att vi börjar ersätta mänsklig kontakt med något som simulerar förståelse men som i grunden saknar verklig empati”, säger en psykolog specialiserad på teknikrelationer, som Internetstiftelsen konsulterat för rapporten.

Samtidigt visar rapporten att många användare är medvetna om begränsningarna. En majoritet uppger att de ser Chat GPT som ett komplement till, snarare än en ersättning för, mänsklig interaktion. Den praktiska nyttan framhålls ofta – AI:n används för att bolla idéer, få språkhjälp eller lösa vardagsproblem när mänskligt stöd inte finns tillgängligt.

Företagsvärlden har snabbt anammat trenden. Allt fler svenska organisationer integrerar nu AI-chattar som stödfunktion för anställda, särskilt inom kreativa yrken och kunskapsintensiva sektorer. En studie från Handelshögskolan visar att produktiviteten kan öka med upp till 20 procent när AI-verktyg används som komplement i vissa arbetsuppgifter.

”Vi befinner oss i ett paradigmskifte där gränsen mellan människa och maskin omdefinieras”, kommenterar en teknikforskare vid KTH. ”Det intressanta är att tekniken inte bara ersätter praktiska funktioner utan nu också börjar röra sig in på det emotionella området.”

Internetstiftelsens rapport lyfter även frågor kring integritet och datasäkerhet när allt fler svenskar anförtror personliga tankar och information till AI-system. Datatillsynsmyndigheter i Europa följer utvecklingen noga, särskilt mot bakgrund av att Chat GPT och liknande tjänster lagrar och analyserar användardialoger för att förbättra sina algoritmer.

I takt med att AI-tekniken fortsätter att utvecklas spår experter att gränssnittet mellan människa och maskin kommer att bli än mer sömlöst. Nästa generations språkmodeller förväntas kunna läsa av emotionella nyanser ännu bättre och anpassa sina svar därefter.

Rapporten avslutas med en reflektion från Ahlström: ”Kanske är chattrobotarnas största lockelse att de erbjuder oss en spegel – en konversationspartner som anpassar sig perfekt efter våra behov utan att ställa motkrav. Men frågan är om detta i längden verkligen tillfredsställer vår djupt mänskliga längtan efter äkta kontakt.”