Manifestation vid bokmässan väcker debatt om yttrandefrihet och journalistik

Under Bokmässan i Göteborg förra helgen blossade en kontroversiell manifestation upp som fortfarande skapar vågor i medielandskapet. Litteratursällskapet Bröd och rosor organiserade en manifestation utanför mässhallarna för att uppmärksamma journalister och författare som dödats i Gaza – en lista som omfattar flera hundra personer.

Manifestationen har dock väckt stark debatt i svenska medier efter att en grupp demonstranter höll upp plakat där specifika redaktioner och enskilda journalister pekades ut som ”folkmordsapologeter” eller ”medskyldiga”.

Victor Malm skrev i Expressen att plakaten överskred en gräns och kallade det ”ett försök att tysta journalister”. GP:s frilansjournalist Hynek Pallas var en av de namngivna personerna, något som tidningens kulturchef Johan Hilton menade var avsett att ”demonisera, straffa ut och tysta honom”.

DN:s kulturchef Björn Wiman drog paralleller mellan demonstranternas plakat och högerextrema NMR:s metoder att hänga ut ”misshagliga intellektuella” och argumenterade för att ”uppslutningen mot metodiken måste vara total”.

Denna jämförelse har dock inte stått oemotsagd. Aftonbladets biträdande kulturchef Eric Rosén, som i övrigt höll med om kritiken, kallade NMR-jämförelsen missvisande eftersom NMR är ”en terrorsekt med dokumenterat våldskapital”. Kristin McMillen ifrågasatte i Dagens ETC: ”Vad hände med den bland journalister annars så älskade yttrandefriheten?”

I DN publicerades ett inlägg där flera framstående författare och förläggare uttryckte sitt stöd för Bröd och rosor. Johannes Anyuru, Madeleine Grive, Elis Monteverde Burrau och Jenny Tunedal var bland undertecknarna som hävdade att manifestationen var betydelsefull – ett sätt att visa solidaritet med palestinska skribenter. De betonade att det inte handlade om hot utan om ”plakat där yttrandefriheten användes för att protestera”.

Taylor Swift släpper nytt album med svenska producenter

På ett annat håll i kulturlandskapet har Taylor Swift släppt sitt tolfte album ”The Life of a Showgirl”, producerat av svenska stjärnproducenterna Max Martin och Shellback. Albumet har fått blandade recensioner från kritikerkåren.

Flera recensenter har noterat att låten ”Wood” tycks vara en hyllning till fästmannen Travis Kelces maskulinitet, med textrader som ”The curse on me was broken by your magic wand” – en metafor som väckt både förtjusning och höjda ögonbryn bland fans och kritiker.

NFT-influencer väcker frågor om digitala investeringar

Samtidigt belyser SvD och Podmes podd-serie ”Badfluence: Vanja Wikström och World of Alidias undergång” en annan sida av dagens influencer-kultur. Serien berättar historien om hur influencern Vanja Wikström och hennes man Niklas Malmqvist marknadsförde NFT:er – digitala konstverk registrerade på en blockkedja – med löften om stora värdeökningar och exklusivt klubbmedlemskap.

Projektet kraschade dock på mindre än ett år, vilket ledde till att många investerare kände sig lurade. Historien aktualiserar frågor om transparens och ansvar i gränslandet mellan sociala medier, investeringar och digital konst.

Oläsbar Orwell uppmärksammar censur

I ett symbolladdat initiativ har Dawit Isaak-biblioteket tillkännagivit utgivningen av en specialutgåva av George Orwells klassiska dystopi ”1984” – en bok som bokstavligen är omöjlig att läsa. Utgåvan, som har två bokryggar men ingen öppning, lanseras i samband med ”Banned Books Week” för att uppmärksamma den ökande censuren globalt.

Projektet kan ses som en kraftfull påminnelse om litteraturens sårbarhet i en tid när yttrande- och pressfrihet debatteras intensivt, både i Sverige och internationellt. Dawit Isaak-bibliotekets val att använda just Orwells verk, som själv varnar för ett samhälle där information kontrolleras och manipuleras, förstärker budskapet ytterligare.