I traditionsrika silhuetter mot den mörka nyårshimlen fortsätter Skansen att bjuda på ett stycke klassisk kultur. Skådespelaren Helena Bergström har i år valts att läsa Alfred Lord Tennysons odödliga dikt ”Nyårsklockan” vid tolvslaget på Skansens traditionella nyårsfirande.
Det blir en särskilt betydelsefull uppgift för Bergström, då hon inte är den första i sin familj att stå på den anrika scenen när det nya året rings in. Hennes morfar, den välrenommerade Dramaten-skådespelaren Olof Widgren, framförde samma dikt under nio år, mellan 1947 och 1955.
”Så det finns lite i familjen. Det är någon cirkel som sluts”, säger Helena Bergström om uppdraget som knyter ihop generationerna i familjen.
Traditionen att läsa ”Nyårsklockan” från Sollidenscenen på Skansen har en lång historia i svensk kulturliv och har blivit en omistlig del av det svenska nyårsfirandet. Framförandet sänds direkt i SVT och samlar årligen miljontals tittare framför TV-apparaterna.
Olof Widgren, som var en av sin tids mest uppskattade scenpersonligheter, etablerade sig som en återkommande nyårstradition under efterkrigstidens Sverige. Hans framföranden av dikten, som inleds med de välkända raderna ”Ring, klocka, ring…”, blev för många synonymt med övergången till ett nytt år.
Helena Bergström har under sin karriär blivit en av Sveriges mest folkkära skådespelare, både på teaterscenen och på vita duken. Hon har medverkat i ett stort antal filmer och teateruppsättningar och är känd för sitt mångsidiga skådespeleri. Att hon nu axlar samma mantel som sin morfar visar på traditionens kraft och kontinuitet i svensk kultur.
För Skansen, Sveriges äldsta friluftsmuseum, är nyårsfirandet en av årets stora höjdpunkter. Evenemanget lockar tusentals besökare som samlas på plats för att uppleva stämningen, lyssna till diktläsningen och se fyrverkeriet som lyser upp himlen över Stockholm.
Traditionen med nyårsdikten på Skansen går tillbaka till 1895 och har genom åren genomförts av några av Sveriges främsta kulturpersonligheter. Att uppdraget går vidare inom familjer som Bergströms är ovanligt men symboliskt viktigt för kontinuiteten i svensk kulturhistoria.
”Det känns väldigt högtidligt och jag är hedrad över att ha blivit tillfrågad”, tillägger Bergström, som ser fram emot att få vara en del av den svenska nyårstraditionen.
Årets firande på Skansen kommer att följa det traditionella formatet med musik, nedräkning och fyrverkeri, med Bergströms framförande som den centrala höjdpunkten när klockan slår tolv.
För SVT, som sänder evenemanget, är nyårsfirandet från Skansen en av årets mest sedda sändningar. Traditionen att visa nyårsfirandet från Skansen började redan 1977 och har sedan dess varit en självklar del av nyårsafton för många svenskar.
Tennysons dikt ”Ring Out, Wild Bells”, som i Sverige är känd som ”Nyårsklockan” i översättning av Edvard Fredin, har sedan slutet av 1800-talet förknippats med det svenska nyårsfirandet. Dikten handlar om hoppet om förändring och förnyelse som kommer med det nya året.
När Helena Bergström nu ställer sig på scenen vid midnatt den 31 december, kommer hon inte bara att framföra en älskad dikt utan också föra vidare ett kulturarv som är djupt rotat i både nationens och hennes egen familjs historia.














5 kommentarer
Fascinerande att se hur traditionen lever vidare inom en familj. Helheten med ”Nyårsklockan” känns ändå helt förvånansvärt bekant.
Är det bara jag som tycker att det känns lite roligt att familjens anor används som en marknadsföringstaktik?
Skull helst ha varit medlive och sett Helena Bergströms framträdande. Hoppas det läggs upp en inspelning senare.
Tennysons ”Nyårsklockan” är en dikt som alltid föryngras genom nya röstlag. Glädjen över traditionen är något jag själv uppskattar.
Intressant att höra hur dikten knyter samman generationer. Väntar på att få höra hennes tolkning nästa år.