Helena Lindblad: Brigitte Bardot bad aldrig om ursäkt

Brigitte Bardot var den katolska familjeflickan som blev sexsymbol, filmikonen som aldrig trivdes med rampljuset, Frankrikes stolthet som radikaliserades in i högernationalism. Efter ett långt och omtumlande liv har hon nu gått bort, 91 år gammal.

Bardot, som föddes i Paris 1934, blev under 1950- och 60-talet en av världens mest kända filmstjärnor och etablerade sig som en global sexsymbol. Hon fick sitt internationella genombrott i Roger Vadims film ”Och Gud skapade kvinnan” från 1956, en film som chockerade sin samtid med sin öppna skildring av kvinnlig sexualitet.

Trots att hon var älskad av miljoner världen över var Bardots relation till berömmelsen ambivalent. Hon uttryckte ofta sin frustration över att ständigt bli reducerad till sitt utseende och sitt sexsymbolstatus, samtidigt som hon skickligt navigerade i en filmbransch dominerad av män. ”Jag startade en sexuell revolution, men det var aldrig min avsikt,” sa hon en gång i en intervju.

Efter en framgångsrik filmkarriär med över 40 filmer chockade Bardot världen när hon vid endast 39 års ålder, på höjden av sin berömmelse, beslutade att dra sig tillbaka från filmen 1973. Istället valde hon att ägna sitt liv åt djurrättsfrågor, ett engagemang som skulle komma att definiera större delen av hennes liv efter filmkarriären.

Hon grundade 1986 Brigitte Bardot-stiftelsen för djurens välfärd, och blev en av världens mest kända djurrättsaktivister. Hennes passion för djurens rätt var orubblig och hon drog sig inte för att kritisera makthavare och offentliga personer för bristande engagemang i dessa frågor.

Men Bardots senare år kom att präglas av kontroverser. Hon blev alltmer politiskt radikal och uttryckte åsikter som många betraktade som islamofobiska och högernationalistiska. Hon dömdes vid flera tillfällen för hets mot folkgrupp i Frankrike, senast 2021, vilket kastade en skugga över hennes tidigare status som nationell ikon.

Hennes politiska ställningstaganden skapade en komplex eftermäle. För många fransmän var det svårt att förena bilden av den unga, frigjorda Bardot som utmanade samhällets konventioner med den äldre, politiskt kontroversiella kvinnan. Trots detta förblev hon en central gestalt i fransk kulturhistoria, vars påverkan på film, mode och samhällsdebatt var omöjlig att förneka.

Bardots inflytande på populärkulturen kan knappast överskattas. Hon förändrade föreställningen om kvinnlig skönhet och sexualitet under efterkrigstiden. Hennes karaktäristiska frisyr, kattögonsmink och bohemiska klädstil kopierades av kvinnor världen över. Modeikoner som Karl Lagerfeld har beskrivit henne som en av 1900-talets viktigaste stilbildare.

Under sitt liv gifta sig Bardot fyra gånger, bland annat med filmregissören Roger Vadim och senare med skådespelaren Jacques Charrier, med vilken hon fick sin enda son, Nicolas. Hennes förhållande till moderskapet var komplicerat, och hon var öppen med att hon aldrig kände sig bekväm i rollen som mor.

Till skillnad från många andra filmstjärnor från sin era, som försökte bevara sin ungdom genom kosmetiska ingrepp, valde Bardot att åldras naturligt. ”Jag gav min ungdom och skönhet till män, nu ger jag min visdom och erfarenhet till djuren,” sa hon i en intervju i samband med sin 70-årsdag.

Bardots död markerar slutet på en era i fransk kulturhistoria. Hon var en av de sista överlevande ikonerna från Frankrikes efterkrigstidens guldålder, en tid då fransk film och kultur dominerade den globala scenen. President Emmanuel Macron beskrev henne i ett uttalande som ”en del av det franska arvet, en frihetsikon vars betydelse sträcker sig långt bortom hennes filmer.”

Trots kontroverserna, eller kanske på grund av dem, kommer Brigitte Bardot att minnas som en kvinna som vägrade kompromissa, som levde livet på sina egna villkor och som aldrig såg sig själv som ett offer för omständigheterna. Hon var en komplex personlighet vars liv och karriär speglade en tid av dramatiska samhällsförändringar, och vars inflytande kommer att leva vidare länge efter hennes bortgång.