I slutet av förra veckan gick säkerhetstjänsten i Ukraina ut med att ryska styrkor hade bombat historiska ortodoxa kyrkor i staden Odessa. Samma dag rapporterades om ytterligare översvämningar i Venedig, där värdefulla historiska byggnader och monument återigen riskerar att skadas av stigande vattennivåer.
Kulturarv förstörs i allt högre takt när både väpnade konflikter och extremväder blir allt vanligare globalt. Men trots att historiska platser och monument ofta blir måltavlor i konflikter, menar experter att försöken att utplåna ett folks identitet genom att förstöra deras kulturarv sällan ger önskad effekt.
– Det är snarare en våldsam fantasi som de som ägnar sig åt krigsbrott har, säger Johanna Mannergren Selimovic, professor i freds- och konfliktforskning vid Utrikespolitiska institutet till TT.
Enligt Mannergren Selimovic har studier visat att förstörelse av kulturarv ofta får motsatt effekt. Istället för att utplåna en identitet, stärks ofta den kulturella samhörigheten bland dem vars arv attackeras.
– Vi såg det tydligt under kriget i Bosnien när Mostar-bron förstördes. Bron blev en ännu starkare symbol för bosniernas identitet efter attacken, säger hon.
FN-organet UNESCO har identifierat över 500 kulturhistoriska platser som skadats eller förstörts i Ukraina sedan krigets början 2022. Samtidigt uppskattar forskare att klimatförändringar hotar tusentals kulturarvsplatser globalt genom översvämningar, torka och extremväder.
Maria Bäckman, kulturantropologe vid Stockholms universitet, menar att kulturarv ofta får en förnyad betydelse efter att ha hotats eller förstörts.
– När ett kulturarv hotas mobiliseras ofta stora resurser för att skydda det. Paradoxalt nog kan en förstörd kulturskatt ibland leda till ökat internationellt stöd och uppmärksamhet, vilket i sin tur stärker det kulturella värdet av det som återstår, säger Bäckman.
I dagens konflikter har kulturarv blivit både ett mål och ett vapen. När terrororganisationen IS förstörde antika lämningar i Palmyra 2015 var det ett medvetet angrepp mot Syriens kulturella identitet, men också propaganda för att visa världen sin makt.
– Förstörelse av kulturarv handlar ofta om att visa dominans och makt, men det är också ett sätt att försöka omskriva historien, förklarar Henrik Rosengren, historiker vid Lunds universitet.
Samtidigt är det inte bara konflikter som hotar världens kulturarv. Klimatförändringarna utgör ett allt större hot mot historiska platser och monument. Venedig, som drabbas av allt frekventare översvämningar, är bara ett exempel bland många.
– Klimathotet mot kulturarv får inte samma dramatiska rubriker som krigsförstörelse, men effekterna kan vara lika förödande på lång sikt, säger Anna Källén, arkeolog och kulturarvsforskare vid Stockholms universitet.
FN:s klimatpanel IPCC har i sina rapporter varnat för att stigande havsnivåer, ökad nederbörd och extremväder hotar kulturarv i kustnära områden världen över. I Sverige beräknas hundratals fornlämningar längs kusterna riskera att skadas eller försvinna helt under de kommande decennierna.
Trots de många hoten finns också ljusglimtar. Internationella samarbeten för att skydda och restaurera kulturarv har intensifierats. Digitala dokumentationstekniker gör det möjligt att bevara detaljerade 3D-modeller av kulturarv som riskerar att förstöras.
– Vi ser ett ökat internationellt samarbete kring kulturarvsskydd, och ny teknik ger oss verktyg att dokumentera och till viss del bevara kulturarv digitalt, säger Källén.
För många överlevande i konfliktdrabbade områden blir kulturarvet en viktig del av läkningsprocessen efter kriget. Återuppbyggnaden av förstörda monument och kulturella platser blir både praktisk återhämtning och symbolisk helande.
– Att återuppbygga ett förstört kulturarv blir ofta ett sätt att återta sin historia och identitet. Det blir en del av att läka kollektiva trauman, avslutar Mannergren Selimovic.
21 kommentarer
Kulturalv har alltid varit viktiga, men det känns som att de blir ännu mer hotade nu än någonsin. Ryssland, extrema väderlek – vad händer nästa?
Tänk om det händer här i Sverige. Hoppas att vi blir bättre på att skydda vårt eget kulturarv.
Det är fruktansvärt att se hur krigsbrott förstör vårt kulturarv. Varför fattas inte mer hårdare straff?
Krigsbrott är redan allvarligt, men det verkar som att detta inte tar avslut.
Nu när klimatförändringarna blir värre, hur länge kommer våra byggnader och monument att hålla?
Om det går på det sättet kommer man se mindre kulturarv kvar om några år.
Det är inte förrän man ser en del av kulturarvet förstört som man förstår hur viktigt det är. Jag hoppas att mer uppmärksamhet ges till skyddet.
Kompletterar. Problemet är bara att uppmärksamheten avtar på kort tid.
Venice har lidit ytterligare en översvämning. Nedskärningar i klimatinvesterande gör inte saker bättre.
Sann molekylärt. Varför investera mer i krigsutrustning än i klimatforskning?
Konflikter förstör inte bara liv, men också vår gemensamma historia. Varför förstörs kulturarv så ofta som måltavlor?
För att såra identiteten enligt experterna i artikeln.
Det är skrämmande att se hur kulturarv används som ett vapen i krigen. Det är viktigt att skydda dessa platser för framtida generationer, även om det verkar hopplöst ibland.
Absolut. Om de förstörs är det inte bara förlusten av historia, utan också av identitet.
Men det verkar som att försök att utplåna kultur ofta backfires, som artikeln säger.
Krig och klimatförändringar: två globala hot som förstör vårt gemensamma kulturarv. Vilken framtid väntar oss?
Utan att förutspå eller förutspella framtiden, det är viktigt att agera nu enligt experterna.
Det är uppslag att UNESCO arbetar aktivt med att skydda kulturarv, trots alla svårigheter. Vi behöver mer av den här typen av initiativ.
Absolut! Definitivt ändå viktigt arbeta hårt med skyddet.
Historiska platser borde vara skyddade platser. Varför blir det inte mer av ett internationellt samarbete här?
Det borde vara en prioritet i världen. Man hoppas att UNESCO tar initiativ.