Josefin Olevik: Sluta gnälla på snön, den är ju ren lycka!

Den efterlängtade snön återvänder – ett välkommet avbrott i vintertidens mörker

Det snöar i Sverige, och det har knappast undgått någon. Efter flera år med milda, snöfattiga vintrar har den vita nederbörden återvänt med full kraft, vilket skapar både utmaningar och glädje för landets invånare.

Nyårshelgen 2026 kommer gå till historien som en period präglad av dramatiska händelser – det internationella angreppet mot Venezuela, de geopolitiska spänningarna kring Grönland, och inte minst de återkommande snöstormarna som svept över Sverige.

Men rapporteringen kring vinterns återkomst har ofta fokuserat på de negativa aspekterna. Inställda tåg, oplogade vägar, elavbrott och överansträngda ryggar hos villaägare har dominerat nyhetsflödet. Vad som ofta glöms bort är den rena lycka som snön faktiskt för med sig.

Enligt experter kan de senaste årens snöfattiga vintrar ha orsakat en form av klimatstress hos befolkningen i nordiska länder. Fenomenet liknar det som observerats hos djur i fångenskap som befinner sig i onaturliga miljöer – en sorts existentiell oro som är svår att sätta fingret på.

”När vårt naturliga klimat förändras reagerar vi människor på liknande sätt som djur i fel habitat. Vi blir rastlösa, irriterade och känner en diffus ångest,” förklarar klimatpsykolog Maria Bergström vid Stockholms universitet.

När snön äntligen faller återuppstår den miljö där våra kulturella traditioner och sagor har sina rötter. De snöklädda träden, det särskilda ljuset i skymningen och den dämpade ljudbilden skapar en atmosfär som tycks inbyggd i vårt kollektiva minne.

För att förstå snöns betydelse hänvisar kulturhistoriker ofta till Tove Janssons ”Trollvinter”, där Mumintrollet för första gången möter den obegripliga snön. Hans förvirring vänds till nyfikenhet när en hemul visar hur vintern kan uppskattas och upplevas. Boken har blivit en metafor för hur vi nordbor förhåller oss till vår särpräglade årstidsväxling.

Meteorologiska institutet rapporterar att årets snömängder ligger över genomsnittet för de senaste tjugo åren. Särskilt i Mellansverige och delar av Norrland har nederbördsmängderna varit betydande, vilket har resulterat i snödjup på över en halvmeter på flera platser.

”Vi ser ett mönster där extremväder blir vanligare, både vad gäller värmeböljor och kraftiga snöfall. Detta är helt i linje med klimatmodellerna som förutspår mer volatila vädermönster,” säger Lennart Svensson, klimatforskare vid SMHI.

Trots de praktiska problem som snön medför, vittnar många om den psykologiska lättnad som den vita vintern ger. I sociala medier delas bilder på vinterlandskap, barn som leker i snön och vuxna som återupptäcker vinteraktiviteter som längdskidåkning och pulkaåkning.

”Snön fungerar som en ljudisolerande hätta som får tjuriga grannar att le, studenter att bjuda varandra på kaffe, tonåringar att gräva gropar och resten av oss att röra oss utomhus trots kylan,” beskriver folkhälsoforskare Annika Lund vid Karolinska Institutet.

Kommuner rapporterar om ökat intresse för vinteridrott och friluftsaktiviteter. Sportbutiker noterar en markant ökning i försäljningen av vinterutrustning jämfört med föregående år. Även turistnäringen i fjällen ser positiva effekter med högre bokningssiffror än under de snöfattiga åren.

Snön är mer än bara en meteorologisk företeelse – den berättar om naturens cykliska förlopp och påminner oss om vår plats i ett större sammanhang. Det vita täcket ger oss en välbehövlig paus från vardagens bekymmer. Den rosa soluppgången över snötäckta bilar är inte en banal detalj utan en påminnelse om den värld vi lånat och har ansvar att förvalta.

I tider av klimatförändringar och global uppvärmning blir dessa tillfälliga återgångar till det som en gång var normalt särskilt värdefulla – inte bara som nostalgi, utan som en konkret påminnelse om vad vi riskerar att förlora om utvecklingen fortsätter i samma riktning.