Laurie Halse Anderson: ”Bröderna Lejonhjärta” stoppades av makthungriga extremister

I morgon inleds den årliga uppmärksamhetsveckan Banned Books Week, ett initiativ som sedan 1982 lyft fram litterära verk som censurerats och författare som tystats i olika delar av världen. I samband med veckan publiceras en speciell utgåva av Astrid Lindgrens klassiska berättelse ”Bröderna Lejonhjärta”, inspirerad av en historisk samizdat-version från det forna Tjeckoslovakien.

Samizdat-traditionen, som namnet antyder, var en underjordisk verksamhet där förbjuden litteratur spreds i hemligt cirkulerande kopior inom motståndsrörelser i Sovjetunionen och dess satellitstater under kalla kriget. Dessa pirattryck var ofta enkla, maskintryckta eller handskrivna exemplar som passerade från person till person via slutna nätverk, långt från myndigheternas övervakande blickar.

Den särskilda utgåvan av ”Bröderna Lejonhjärta” som nu släpps har hämtat inspiration från just ett sådant exemplar som numera finns bevarat på Kungliga biblioteket i Stockholm. Detta historiska dokument vittnar om hur Lindgrens berättelse om mod, broderskap och motstånd mot förtryck fick särskild resonans i länder där censur var vardag.

För efterordet till denna specialutgåva står den amerikanska författaren Laurie Halse Anderson, som tilldelades 2023 års ALMA-pris (Astrid Lindgren Memorial Award), ett av världens mest prestigefyllda litteraturpriser för barn- och ungdomslitteratur. Anderson är själv välbekant med censur, då flera av hennes böcker blivit föremål för förbud och ifrågasättande i dagens USA.

Andersons romaner, som bland annat behandlar sexuella övergrepp, psykisk ohälsa och andra utmanande ämnen för unga läsare, har hamnat på listor över ”olämplig litteratur” i flera amerikanska delstater. Hennes mest kända verk, ”Speak” från 1999, som handlar om en tonårsflicka som tystnar efter en våldtäkt, har regelbundet ifrågasatts av föräldragrupper och skolstyrelser.

Banned Books Week har fått förnyad aktualitet under de senaste åren då USA upplevt en markant ökning av bokutmaningar och förbud. Enligt American Library Association rapporterades rekordmånga 4 240 unika titlar som föremål för censurförsök under 2023, en ökning med 65% jämfört med tidigare år. Böcker som behandlar HBTQ-teman, rasism och sexualitet har varit särskilt utsatta.

Parallellerna mellan dagens censurvåg och den historiska situationen i Östeuropa ger denna utgåva av ”Bröderna Lejonhjärta” en särskild laddning. Berättelsen om Jonatan och Karl som kämpar mot den tyranniske Tengil i landet Nangijala har alltid innehållit teman om motstånd mot förtryck, men får i detta sammanhang ytterligare dimensioner.

Svenska Barnboksinstitutet påpekar att Lindgrens berättelse, trots att den aldrig formellt förbjöds i Tjeckoslovakien, fick en speciell status i samizdat-kretsarna just för dess subtila kritik av auktoritära regimer. Enligt litteraturhistoriker fungerade barnböcker ibland som särskilt effektiva verktyg för samhällskritik, då censorer kunde underskatta deras politiska potential.

”Det finns en stark symbolik i att återutge ’Bröderna Lejonhjärta’ i denna form nu,” säger Karin Helander, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet. ”Lindgrens berättelse om två bröders kamp för frihet och rättvisa har alltid talat direkt till barn, men också till vuxna som levt under förtryck.”

Utgivningen av denna specialversion aktualiserar också frågor om litteraturens roll i demokratiska samhällen och understryker betydelsen av att skydda yttrandefriheten, inte minst när det gäller böcker riktade till unga läsare.

Banned Books Week pågår hela nästa vecka med evenemang på bibliotek, bokhandlar och kulturinstitutioner runt om i världen. I Sverige anordnas flera diskussioner och läsningar med fokus på litterär censur, både historisk och nutida.