Lina Wolff: Att vara i Paris är känslan av att dömas till ett obönhörligt utanförskap

I Paris sitter författaren Lina Wolff och försöker hitta sin plats i en stad som kan vara lika förförisk som avvisande. Hon har rest hit för att påbörja arbetet med sin nya roman, men möts av en metropol som inte alltid välkomnar främlingar med öppna armar.

”Paris har alltid haft denna dubbla karaktär”, berättar Wolff i en exklusiv dagboksanteckning för Dagens Nyheter. ”Å ena sidan denna romantiserade bild av konstnärsliv och intellektuell frihet, å andra sidan en stad som är notoriskt svår att verkligen komma in i.”

Wolffs dagbok ger en ärlig inblick i författarlivet utomlands, långt från de förskönande bilderna som ofta förmedlas i litteratur och film. Hon beskriver hur vardagliga situationer – att beställa en kaffe, att hitta en skrivplats, att försöka småprata med grannar – förvandlas till små kulturkrockar.

”Det finns en särskild parisisk kyla som är svår att genomtränga”, skriver hon. ”Ibland känns det som om staden testar en, som om den vill se hur mycket motstånd man klarar innan man ger upp.”

Lina Wolff är inte okänd för internationella miljöer. Hon har tidigare bott i Italien och Spanien, erfarenheter som delvis format hennes författarskap. Hennes roman ”De polyglotta älskarna” belönades med Augustpriset 2016, och hennes senaste verk ”Tiden är kort” har fått bred uppmärksamhet för sitt språkliga djup och sin internationella prägel.

Men Paris är något annat, menar Wolff. Staden har en särskild plats i litteraturhistorien som en fristad för författare och konstnärer från hela världen – Hemingway, Fitzgerald, Stein och Baldwin är bara några av de många som sökt sig hit. Samtidigt är den moderna staden präglad av social segregation, höga bostadspriser och en ibland svårgenomtränglig social kod.

”Jag går till samma café varje morgon. Första veckan möttes jag av knappt dolda suckar när jag försökte beställa på min hackiga franska. Nu, efter nästan två månader, får jag ibland ett leende. Det känns som en enorm seger”, berättar hon.

Wolffs dagbok fångar också det kreativa sökandet som är en del av författarens vardag. Hon beskriver hur stadens arkitektur, ljuset över Seine och de oväntade mötena på metron långsamt börjar forma den roman hon kommit hit för att skriva.

”Det är som om staden långsamt öppnar sig för mig, men bara på sina egna villkor. Varje liten glänta i den parisiska muren känns som en litterär guldgruva.”

Den franska bokmarknaden är en av Europas mest prestigefyllda, och internationella författare dras fortfarande till Paris i hopp om att fånga något av den litterära magin. Men den parisiska förlagsvärlden är också känd för att vara exklusiv och svåråtkomlig för utländska författare.

”Jag har träffat franska förläggare som inte ens låtsas intressera sig för översatt litteratur”, skriver Wolff. ”Samtidigt finns det en ny generation förläggare som är mycket mer internationellt orienterade. Det är som två parallella världar.”

Trots motgångarna finns det också ögonblick av genuin kontakt. Wolff beskriver möten med andra författare, både franska och utländska, som sökt sig till staden. Hon skildrar samtal på litterära salonger och spontana diskussioner på kaféer som ger henne ny energi och inspiration.

”I går kväll satt jag på ett litet kafé i Marais och hamnade bredvid en äldre fransk poet. Vi började prata om Proust, och plötsligt kändes det som om jag äntligen hittat en öppen dörr i den parisiska muren”, skriver hon.

Wolffs dagbok är också en påminnelse om hur den litterära resan ofta speglar författarens inre resa. Paris blir en metafor för det motstånd som ofta föregår kreativt genombrott, för den frustration och ensamhet som är en del av skrivandets villkor.

”Jag börjar förstå att staden inte kommer att öppna sig bara för att jag vill det. Den kräver tålamod, uthållighet och en viss distans. Kanske är det just detta motstånd jag behöver för att kunna skriva min roman”, avslutar hon.

Wolffs dagbok från Paris fortsätter att publiceras i Dagens Nyheter under kommande veckor, en unik inblick i en samtida svensk författares kreativa process i en stad som både lockar och avvisar.