Mästerverk ifrågasätts: Penseldrag stämmer inte

De två kända målningarna av helgonet Franciskus från Assisi, som länge tillskrivits den flamländske mästaren Jan van Eyck, kan nu visa sig ha skapats av någon annan. Detta enligt en ny AI-baserad analysmetod som ställer frågetecken kring konstverkens äkthet.

Målningarna, som hänger på Philadelphia Museum of Art respektive i det kungliga palatset i Turin, föreställer helgonet med stigmata – sår som liknar de Jesus fick under korsfästelsen. Trots att verken är osignerade har de länge räknats till de fåtal konstverk som experter med relativ säkerhet kunnat tillskriva van Eyck, en av ungrenässansens mest inflytelserika konstnärer.

Det schweiziska företaget Art Recognition har i samarbete med Tilburguniversitetet i Nederländerna undersökt penseldragen i de båda tavlorna. Resultaten är uppseendeväckande: analysen visar med 91 procents säkerhet att Philadelphiamålningen inte är skapad av van Eyck. För målningen i Turin är motsvarande siffra 89 procent.

Analysmetoden, som bygger på artificiell intelligens, jämför penseldrag och tekniker med konstnärens bekräftade verk för att identifiera karakteristiska mönster i utförandet. Samma teknik har tidigare använts för att bekräfta äktheten hos andra konstverk med hög träffsäkerhet.

Till-Holger Borchert, konstexpert och direktör vid Suermondt-Ludwig-Museet i tyska Aachen, påpekar dock att mycket tyder på att målningarna skapats i samma ateljé där van Eyck var verksam i början av 1400-talet. Detta öppnar för möjligheten att verken kan ha utförts av en elev eller medarbetare till den berömde konstnären.

För att kontrollera analysmetodens tillförlitlighet har forskarna även granskat van Eycks berömda verk ”Makarna Arnolfinis trolovning”, som hänger på National Gallery i London. I detta fall bekräftade AI-analysen med 89 procents sannolikhet att målningen verkligen är skapad av mästaren själv.

Den nya metoden är inte oomtvistad. Kritiker pekar på att analysens träffsäkerhet kan påverkas av tavlornas skick och tidigare restaureringar, vilket skulle kunna ge missvisande resultat. Att identifiera konstnärer bakom osignerade verk från denna tidsperiod är en särskild utmaning för konstvetare, då dokumentationen ofta är bristfällig.

Jan van Eyck, som föddes i slutet av 1300-talet nära Maastricht i nuvarande Nederländerna, är känd för sina detaljrika och realistiska oljemålningar med kristna motiv. Han revolutionerade oljemålningstekniken och hans konstnärskap har haft enorm betydelse för den europeiska konsthistorien.

Endast ett fåtal verk har med säkerhet kunnat knytas till van Eyck, vilket gör varje tillskrivning eller ifrågasättande av hans konst betydelsefull för konstvetenskapen. Bland hans mest kända bevarade verk finns altartavlan i katedralen i belgiska Gent, ett av de få verk från konstnären som fortfarande hänger i en kyrka.

Om AI-analysens resultat bekräftas genom ytterligare forskning skulle det kunna innebära en omvärdering av van Eycks konstnärliga katalog. Samtidigt visar det på den teknologiska utvecklingens potential att lösa konsthistoriska gåtor som experter länge brottats med.

Upptäckten aktualiserar också frågor om konstverks värde och betydelse när attributionen förändras, trots att själva konstverket förblir oförändrat. För museibesökare i Philadelphia och Turin kan det inom kort bli nödvändigt att uppdatera informationsskyltarna bredvid dessa historiska mästerverk.