Museala ”Battle of Oslo” osar av norsk patriotism

Under en tid då norsk film skördar framgångar på den internationella arenan lanseras nu ”Battle of Oslo”, ett historiskt krigsdrama som skildrar en avgörande händelse under andra världskriget. Trots en imponerande biljettförsäljning med närmare 400 000 sålda biljetter i Norge, når filmen inte riktigt upp till de höga förväntningar som skapats av landets senaste kritikerrosade produktioner.

Filmen, som regisseras av Daniel Fahre, berättar historien om överste Birger Eriksen, porträtterad av den erfarne skådespelaren Bjørn Sundquist. I centrum står Eriksens avgörande beslut från 1940 då han beordrade beskjutning av ett krigsfartyg i Oslofjorden, trots att dimman gjorde det omöjligt att identifiera fartygets nationalitet.

Det fartyg som Eriksen gav order om att sänka visade sig vara det tyska krigsfartyget Blücher. Hans handlande fördröjde den nazistiska invasionen med några dagar – tillräckligt länge för att kung Håkon VII och den norska kungafamiljen skulle hinna fly till London. Detta ögonblick i norsk krigshistoria gav Eriksen hjältestatus i hemlandet.

Filmens struktur växlar mellan krigshandlingarna i fjorden 1940 och efterkrigstidens rättsliga uppgörelse, där Eriksen sex år senare ställs till svars för sina beslut under invasionen. I dessa rättegångsscener framställs översten som en principfast militär som kritiserar politikerna för deras bristande försvarsvilja. Filmen driver tesen att om Norge hade rustat upp i tid kunde den tyska invasionen ha förhindrats.

Till skillnad från samtida norska filmsuccéer som ”Sentimental value”, ”Älskling” och ”Drömmar”, som visar prov på nyskapande berättarteknik, följer ”Battle of Oslo” en mer traditionell väg. Den engelska titeln kan dessutom anses något missvisande, då filmen snarare är en akademisk rekapitulation av de historiska händelserna än ett actionfyllt krigsdrama.

Filmen har sina starkaste ögonblick i de få scener där historiens vingslag verkligen känns närvarande. Ett exempel är när en ung soldat frågar Eriksen om han tror att något ont kommer att hända, medan Blücher närmar sig i dimman. Här skapas en nervös illusion av att befinna sig mitt i ett avgörande historiskt skeende.

Den norska filmindustrin har under senare år producerat flera patriotiska krigsdramer som skildrar landets erfarenheter under andra världskriget. Filmer som ”Kungens val”, ”Kampen om tungvattnet” och ”Den 12:e mannen” har alla blivit publiksuccéer i Norge. Detta fenomen speglar sannolikt landets kollektiva minne och historiska erfarenheter snarare än filmernas konstnärliga kvaliteter.

”Battle of Oslo” ansluter sig till denna tradition av norska krigsfilmer, men trots sin påkostade produktion och historiska trovärdighet når den inte samma konstnärliga höjder som landets mest framstående filmproduktioner. Filmen riskerar att uppfattas som något museal i sitt uttryck, med en förutsägbar handling och ett förenklat budskap om försvarspolitikens betydelse.

I rollistan finns förutom Sundquist även Andrea Berntzen, Eldar Skar och Håvard Bakke. Filmen, som är 94 minuter lång och går på norska, finns tillgänglig som digitalt köp och har hyrpremiär den 12 januari via streamingtjänster som SF Anytime.

För den som söker exempel på den norska filmens verkliga nyskapande kan filmer som ”De oskyldiga” (2021), ”Sex” (2024) och den kommande ”The ugly stepsister” (2025) erbjuda mer dynamiska berättelser än detta välproducerade men konventionella krigsdrama.