I ljuset av det stundande valåret 2026 har diskussionen om den svenska självbilden intensifierats. Vad innebär det egentligen att vara svensk idag? Hur har vårt kollektiva medvetande formats av historien, och vart är vi på väg? Denna fråga står i centrum när Dagens Nyheter samtalar med tre framstående dramatiker som på olika sätt bearbetar det svenska i sina verk.
Frågan om Sverigebilden är komplex och mångfacetterad. Den omfattar både hur vi ser på oss själva och hur omvärlden betraktar oss. Under senare år har denna bild genomgått betydande förändringar, från föreställningen om det socialdemokratiska folkhemmet till ett mer splittrat samhälle präglat av politiska motsättningar och identitetsfrågor.
En av dramatikerna pekar på hur nationalromantiken under 1800-talet spelade en avgörande roll för att skapa en sammanhållen bild av Sverige. Under industrialiseringens omvälvande period sökte sig konstnärer och författare till det genuina och ursprungliga i den svenska naturen och kulturen. Denna romantisering av det svenska landskapet och folket lade grunden för många av de föreställningar som än idag präglar vår nationella självbild.
”Det finns en intressant spänning mellan dessa historiska idealbilder och dagens verklighet,” förklarar en av de intervjuade. ”Jag tror att mycket av den politiska polariseringen vi ser idag handlar om olika visioner om vad Sverige borde vara, ofta med utgångspunkt i nostalgiska eller idealiserade föreställningar om det förflutna.”
Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgersson nämns som ett exempel på hur litteraturen bidragit till att forma svenskarnas geografiska och kulturella medvetande. Den fiktiva resan över Sverige erbjöd inte bara en geografilektion utan också en berättelse om nationell enhet och samhörighet. Idag skulle en motsvarande resa genom landet kanske avslöja helt andra berättelser och verkligheter.
Samtalet med dramatikerna kretsar även kring den tilltagande känslan av missnöje bland många svenskar. Trots att Sverige fortfarande rankas högt i internationella mätningar av livskvalitet och välstånd, finns en utbredd känsla av att något fundamentalt har gått förlorat.
”Det handlar delvis om förändrade förväntningar,” menar en av dramatikerna. ”Den svenska samhällsmodellen byggde på ett löfte om ständig förbättring och ökad trygghet. När dessa förväntningar inte längre infrias uppstår besvikelse och frustration, oavsett hur bra vi egentligen har det i jämförelse med andra länder.”
En annan aspekt som lyfts fram är hur kulturella uttryck och konst kan spegla, problematisera och ibland transcendera nationella självbilder. Teatern har en särskild förmåga att gestalta komplexa samhällsfrågor på ett sätt som berör och engagerar.
”I mina pjäser försöker jag utforska spänningarna i det svenska samhället utan att fastna i förenklade politiska positioner,” berättar en av dramatikerna. ”Konsten måste våga ställa svåra frågor och ifrågasätta både nostalgiska idealbilder och dystopiska undergångsskildringar.”
Inför valåret 2026 förväntas debatten om Sveriges identitet och framtid intensifieras ytterligare. Politiska partier kommer att presentera olika visioner av vad Sverige är och borde vara. I detta sammanhang kan konsten och kulturen erbjuda alternativa perspektiv och nyansera samtalet.
”Det är avgörande att vi inte låter politiska förenklingar styra samtalet om Sverige,” understryker en av de intervjuade. ”Vår nationella identitet är alltför komplex och mångbottnad för att reduceras till politiska slagord eller nostalgiska klichéer.”
Dramatikerna är eniga om att konsten har en viktig roll att spela i att fördjupa och problematisera bilden av Sverige. Genom att bearbeta både historiska myter och samtida verkligheter kan teatern bidra till en mer nyanserad förståelse av det svenska samhället och dess utmaningar.
När svenskarna går till valurnorna 2026 kommer de inte bara att rösta på politiska partier och sakfrågor, utan också indirekt ta ställning till olika visioner om landets framtid. Kanske kan dramatikernas blick på Sverige erbjuda värdefulla insikter och perspektiv i denna process.














22 kommentarer
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Good point. Watching costs and grades closely.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Production mix shifting toward Kultur might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Good point. Watching costs and grades closely.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.