Nordiska museet börjar samla in drömmar

I det svenska samhället finns många vardagliga mönster som sällan dokumenteras – och just nu står en av de mest outforskade delarna av vårt liv i fokus: sömnen. Nordiska museet genomför nu ett insamlingsprojekt för att dokumentera hur svenskar sover och drömmer i vår tid, en aktivitet som upptar nästan en tredjedel av våra liv men som sällan blir föremål för historisk dokumentation.

– Det är de vardagliga bestyren man inte reflekterar över som vi vill spara, eftersom sånt kan skilja sig rätt mycket från tid till tid, förklarar en representant från museet.

Projektet fokuserar på att fånga vardagliga sömnrutiner som kan verka självklara idag men som kan komma att förändras med tiden. Detta inkluderar moderna vanor som att lyssna på ljudböcker innan man somnar eller användningen av elektroniska aktivitetsmätare under nattvilan – företeelser som inte existerade för bara några årtionden sedan.

Särskilt intressant är dokumentationen av drömmar, som enligt museet kan ge unika inblickar i det samtida medvetandet. Trots att många anser att andras drömberättelser kan vara ointressanta, hävdar museets representant att det är just i dessa berättelser som människor kan ”släppa masken”.

– Folk brukar säga att det tråkigaste som finns är när någon berättar om sin dröm, men jag tycker det är precis tvärtom. Det är först då man släpper på masken och ibland, när en kompis berättar om en dröm, kan det kännas som att man får lära känna den för första gången, berättar representanten.

Materialet som samlas in är unikt i sitt slag. Även om Nordiska museet tidigare har gjort insamlingar relaterade till sömn, har det aldrig gjorts på detta systematiska sätt. Detta innebär att projektet fyller ett viktigt kunskapshål i vår kulturhistoria.

– Nordiska museet har samlat in om sömn tidigare, men inte riktigt på det här sättet, så vi har inget motsvarande att jämföra med. Men det innebär att vi har en tredjedel av livet som inte fått en tredjedel av uppmärksamheten. Så vi gör det här lite för att täppa till ett kunskapshål, förklarar museets representant.

Vad kan då dagens drömmar säga om vår tid? Enligt forskarna bakom projektet kan drömmar i ett större sammanhang visa på kollektiva mönster och spegla samhällsklimat. Tidigare har det funnits ett starkt intresse för drömmar kopplat till Freuds teorier, men idag har många en mer mekanisk syn på drömmarnas funktion.

De tidiga resultaten från insamlingen tyder dock på att drömmar kan fungera som en barometer för samhällsutvecklingen. Museet hänvisar till boken ”Drömmar i Tredje Riket”, där en journalist samlat in drömmar från dissidenter som vittnar om hur politisk förtryck påverkade även deras undermedvetna.

– Det vi ser utifrån de svar vi redan fått in är att drömmarna på en större skala ändå kan visa mönster om hur man tänker i en viss tid. Ett konkret exempel är en bok som heter ”Drömmar i Tredje Riket”, där en journalist samlat in drömmar hos dissidenter som plötsligt började drömma om Hitler och hur han kom på dem även i sömnen. Så det är uppenbart att dagen påverkar natten, säger museets representant.

Projektet kan ses som en del i en bredare trend av ökande intresse för sömnforskning. Samtidigt som museet samlar in historiskt material, pågår andra studier som visar hur moderna sömnvanor förändras. Ny forskning indikerar exempelvis att sömn-appar, som blivit allt populärare, i vissa fall faktiskt kan försämra sömnen snarare än förbättra den.

För framtidens forskare kommer denna samling av sömnberättelser kunna ge en ovärderlig inblick i hur det var att sova i Sverige under vår tid. I materialet kommer både vardagliga rutiner och underjordiska drömlandskap att bevaras, vilket ger en unik möjlighet att förstå både vår medvetna och omedvetna samtid.