Nu slås konstmyndigheterna ihop: ”En utmaning”

Vid årsskiftet går tre konstmyndigheter samman under nytt styre

Vid årsskiftet slås Arkdes, Statens konstråd och Moderna museet samman till en övergripande myndighet som kommer att bära namnet Moderna museet. I samband med omorganisationen införs en ny ledningsstruktur där den tidigare modellen med en överintendent som högsta chef ersätts av en styrelse. Regeringen har utsett Handelshögskolans rektor Lars Strannegård till styrelseordförande.

Instruktionen som beskriver den nya myndighetens ledningsform och ansvarsområden offentliggjordes först den 17 december, endast två veckor före sammanslagningen. Den sena informationen har skapat osäkerhet och försenat viktiga förberedelser.

”Vi har väntat och väntat. Ledningen har inte heller verkat vilja sätta igång processer med hänvisning till att man inväntat instruktionen,” säger Johanna Fogel, lokal fackordförande på Arkdes.

Tobias Fischer, fotograf och fackordförande på Moderna museet, bekräftar att även politikerna har erkänt att tidpunkten för informationen var olycklig och har bett om ursäkt för detta.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) menar dock att tidsramen varit känd och att dialog förts med myndighetscheferna under hösten. ”Regeringen har inte kunnat besluta om en ny instruktion för Moderna museet innan riksdagen tagit ställning till regeringens förslag om organisationsförändring i budgetpropositionen för 2026. Riksdagen fattade det beslutet den 3 december,” skriver Liljestrand i ett mejl till DN.

Ovissheten har skapat oro bland personalen. ”När man inte vet någonting skapas olika rykten och det byggs upp en oro hos många om vad som ska ske, folk börjar undra över sina tjänster,” förklarar Johanna Fogel.

Parallellt med sammanslagningsprocessen har Moderna museet nyligen uppmärksammats för arbetsmiljöproblem. Museets överintendent Gitte Ørskou, som lämnar sin tjänst nästa höst, ser allvarligt på situationen men ser också möjligheter: ”Jag ser att inordnandet ger oss en möjlighet att stärka arbetsmiljön ytterligare. Det är bra att vi har fått syn på det här innan vi blir större.”

Beslutet att slå samman myndigheterna klubbades i maj, trots att majoriteten av remissinstanserna, inklusive de berörda myndigheterna själva, avstyrkt förslaget. Kritiker har under året ifrågasatt utredningens kvalitet och påpekat faktafel. Regeringen motiverar dock sammanslagningen som ett sätt att effektivisera statsförvaltningen.

Att den nya myndigheten ska ledas av en styrelse har väckt farhågor om ökad politisk styrning och längre beslutsvägar. ”Vi är rädda att beslutsvägarna blir längre och att det ska bli omständligare att driva igenom saker,” säger Tobias Fischer.

Johanna Fogel instämmer: ”Det är absolut kompetenta personer i styrelsen, men det finns alltid en risk att det blir mer politisk styrning och att principen om armlängds avstånd utmanas.”

Gitte Ørskou har en mer positiv syn på den nya ledningsformen: ”Egentligen tycker vi att en styrelse ger förutsättningar för ett mer långsiktigt och strategiskt ledarskap med en gemensam vision och målbild.”

Statsvetarprofessor Göran Sundström förklarar att styrelsemyndigheter blir allt vanligare i Sverige, särskilt för större myndigheter som arbetar med olika värden som ska balanseras mot varandra. Han påpekar att en styrelse kan tillsättas av olika skäl – som kontrollfunktion, för att få in fler perspektiv eller som uttryck för en vilja till ökad politisk styrning.

Kulturministern avvisar dock att en styrelse skulle innebära mer politisk styrning: ”En myndighetschef är precis som en styrelse också tillsatt av regeringen. Jag är övertygad om att styrelsen, tillsammans med myndighetschefen, kommer att säkerställa en så smidig och bra organisation som möjlig.”

För Statens konstråd och Arkdes innebär sammanslagningen att de upphör som självständiga publika platser. Henrik Orrje, vikarierande direktör på Statens konstråd, beskriver arbetet med att avveckla myndigheten som intensivt och med fokus på administrativa uppgifter.

”Det har varit en utmaning att jobba med engagemanget i organisationen. Det har krävts en god arbetsmiljö för att försöka se möjligheterna kring den här stora förändringen,” säger han.

Gitte Ørskou bedömer att det kommer ta tid innan den nya organisationen hittar sin form. ”Det här är inget vi ska stressa fram innan årsskiftet. Vi måste agera snabbt, men inte för snabbt.” Hon uppskattar att det nya Moderna museet kommer att ha utkristalliserat sig mot slutet av 2026, varefter en framtida vision för verksamheten kan börja formuleras.