Nya stadsbibliotekarien: ”Vi är demokratistärkande i det vardagliga”

I Stockholms bibliotek möts världar – en intervju om litteraturens betydelse

Sigtunastiftelsens bibliotek med sina arkivlådor, kortkatalog och dedikerade bibliotekarier blev en viktig plats för många barn under den pre-digitala eran. Det var en tid när återlämningsdatum stämplades eller skrevs in för hand längst bak i böckerna, och där bibliotekarierna – både den snälla och den barska – fungerade som engagerade litterära vägvisare för nyfikna unga läsare.

”Det öppnade min värld för litteraturen”, berättar intervjupersonen om sina tidiga biblioteksminnen från Sigtuna. Denna erfarenhet av hur böckernas värld kan vidga horisonter är något som fortfarande präglar synen på bibliotekets roll i samhället.

I dagens Stockholm har biblioteket flera viktiga funktioner att fylla. I en stad som blir alltmer segregerad och där människor från olika samhällsgrupper sällan möts i vardagen, framträder biblioteket som en demokratisk bastion – en plats där alla är välkomna oavsett bakgrund.

”Biblioteket fungerar som en öppen och tillgänglig mötesplats där människor kan stöta på varandra på sätt som kanske inte sker i vardagen”, förklarar intervjupersonen. Dessa möten kan vara allt från flyktiga ögonblick mellan bokhyllorna till mer djupgående samtal i bokcirklar eller filosoficaféer som många bibliotek anordnar.

Just denna aspekt – att människor från olika delar av samhället får möjlighet att mötas och utbyta tankar – är något som särskiljer biblioteken från många andra platser i staden. ”På så sätt får man testa sina tankar och artikulera sig med andra människor som man kanske inte normalt skulle ha träffat”, påpekar intervjupersonen och tillägger: ”Jag tänker att vi är demokratistärkande i det vardagliga.”

Bibliotekens roll för barn och unga har blivit allt viktigare i en tid när många offentliga rum kommersialiseras. I en storstad där många fritidsaktiviteter kostar pengar och där tillgången till trygga platser varierar kraftigt mellan olika områden, erbjuder biblioteken något unikt.

”Jag tänker att vi kan erbjuda en trygg plats”, säger intervjupersonen. ”Biblioteken är också en plats för kreativt skapande. De är gratis och tillgängliga för alla, och med våra fyrtio bibliotek runt om i Stockholm finns vi nära de flesta barn.”

Detta nätverk av bibliotek som sträcker sig över hela Stockholm gör tillgången till litteratur och kultur demokratisk i ordets rätta bemärkelse. I en tid när många barn och unga växer upp i hushåll utan böcker, blir biblioteken särskilt viktiga som platser där läsning och litteratur blir tillgängligt för alla.

Stockholms stadsbibliotek har under senare år utvecklat sitt utbud betydligt. Förutom böcker erbjuder man nu allt från språkcaféer och läxhjälp till kreativa verkstäder och digitala resurser. Detta speglar en förändrad syn på vad ett bibliotek kan och bör vara i vår tid – inte bara en plats för boklån utan ett mångsidigt kulturhus med låga trösklar.

Utmaningarna är dock många. Besparingar har drabbat bibliotekssektorn hårt i många kommuner, och även i Stockholm har det funnits diskussioner om nedskärningar. Samtidigt ökar behoven, inte minst när det gäller språkutveckling och integration – områden där biblioteken spelar en nyckelroll.

Trots dessa utmaningar finns en stark tro på bibliotekets framtid. I en digital tid där information finns överallt men där tillförlitligheten varierar, blir biblioteket med sina kunniga bibliotekarier och sitt kvalitetssäkrade innehåll en alltmer värdefull resurs.

På samma sätt som barndomens bibliotekarier i Sigtuna öppnade dörrar till litteraturens värld för en ung läsare, fortsätter dagens bibliotek att vara portaler till kunskap, fantasi och möten mellan människor i Stockholm – en stad som behöver sådana demokratiska mötesplatser mer än någonsin.