Olga Grönvall Lund: Ät en bowl om du vill överleva kriget och krisen

Den biologiska mångfalden – från miljöfråga till säkerhetsfråga

I en värld där språk formar vår matupplevelse har ett intressant fenomen dykt upp – den så kallade ”bowl-effekten”. Det handlar om hur samma maträtt kan väcka olika känslor beroende på hur den presenteras. En ”bowl” uppfattas som lockande, medan samma innehåll beskrivet som ”vegetariskt” eller ”växtbaserat” kan mötas med skepsis.

Detta är egentligen ingen ny upptäckt utan bygger på grundläggande kunskap om hur språk påverkar våra begär. Erfarna kockar och restauratörer vet att man inte presenterar en rätt som ett ”växtbaserat alternativ” – istället beskriver man råvaror, smaker och sammanhang. En ”mustig höstgryta, toppad med säsongens vilda bär och rostade nötter” väcker aptit, medan begrepp som fokuserar på diet tenderar att skapa polarisering och kopplas till identitet och politik snarare än matglädje.

Men att fokusera för mycket på ordval och presentationsteknik riskerar att missa ett större perspektiv. Det som verkligen styr våra matvanor är inte menytexterna, utan vilka menyer som överhuvudtaget är tillgängliga. Vi diskuterar gärna konsumentval, men talar mindre om hur handel, politik, lobbyism och marknadskrafter skapar de miljöer där dessa val sker.

Nu har något inträffat som kan förändra hela diskussionen. Brittisk underrättelsetjänst har omklassificerat biologisk mångfald från en miljöfråga till en säkerhetsfråga. I en nyligen publicerad analys från MI5 och MI6 framgår att ekosystemkollaps riskerar att utlösa matbrist, geopolitisk instabilitet och massmigration redan under 2030-talet. Detta flyttar frågan från jordbruksdepartement till försvarsministerier – nu handlar det om samhällets överlevnad.

Det ironiska är att det industriella matsystemet är den största orsaken till förlusten av biologisk mångfald. Samma system som förväntas kollapsa på grund av ekosystemförstörelse är alltså det som orsakar problemet från första början. Hållbarhetsargument har länge haft svårt att få genomslag – inte för att de varit felaktiga, utan för att de inte uppfattats som akuta nog. När matfrågan kopplas till geopolitik och beredskap förändras hela samtalet. Det handlar inte längre om livsstilsval utan om fundamentala samhällsfunktioner och överlevnad.

Vårt nuvarande sätt att bruka jorden klassas nu som en säkerhetsrisk.

Mot denna bakgrund föds idén om ”Beredskaps-bowlen” – en måltid sammansatt av råvaror från lokala, diversifierade gårdar som kan fortsätta producera även under kriser och konflikter. Genom att minska beroendet av importerade insatsvaror som konstgödsel, bekämpningsmedel, foder och utsäde blir maten både en garant för säkerhet och ett verktyg för att öka den biologiska mångfalden.

I detta koncept förenas beredskap och kvalitet. Det resilienta och långsiktigt hållbara blir samtidigt det godaste, vackraste och mest eftertraktade. Därmed frångår vi idén om att människor måste göra uppoffringar för miljöns skull – istället erbjuds något bättre än dagens alternativ.

Detta perspektivskifte kan bli avgörande. När militära och säkerhetspolitiska instanser börjar se biologisk mångfald som en säkerhetsfråga lyfts diskussionen till en ny nivå. Det handlar inte längre om individuella matval eller personlig hälsa utan om samhällets förmåga att fungera under stress och kris.

Förändringen illustrerar också hur snabbt diskursen kring hållbarhet kan förändras när nya aktörer träder in i samtalet. När underrättelsetjänster och säkerhetsorgan tar sig an biologisk mångfald blir det tydligt att miljöfrågor inte kan isoleras till vissa politiska domäner – de genomsyrar allt från jordbruk till nationell säkerhet.

Beredskaps-bowlen blir därmed mer än en maträtt – den blir en symbol för ett mer resilient samhälle där matsystem utformas för att fungera även i kristider. Den representerar en framtid där det som är bra för planeten och biologisk mångfald också är det som tryggar vår överlevnad. Frågan blir inte längre om vi har råd att förändra våra matsystem, utan om vi har råd att låta bli.