Olle Bærtlings geometriska konst ställs ut i Paris

”För mig har konsten alltid varit abstrakt rörelse … Allt är rörelse, allt rör sig. Någon stabil punkt finns ej i universum.”

Dessa ord från Olle Bærtlings manifest från 1960-talet återspeglar en konstnärlig filosofi som nu på nytt aktualiseras på Svenska institutet i Paris. I ett 1500-talspalats i Marais sammanförs den svenska abstrakta konstnärens geometriska verk med sju internationella samtida konstnärers tolkningar av abstraktionen.

Den ikoniska konstnären, som arbetade nästan trettio år som bankir parallellt med sitt konstnärskap, utvecklade sin egen version av konkretismen. Hans starka geometriska former i livfulla färger definierar fortfarande svensk abstrakt konst, med triangulära färgfält och tunna järnskulpturer som tycks fortsätta bortom verkets fysiska gränser.

Under utställningen ”Formes ouvertes” skapar curatorerna Marion Alluchon och Marjolaine Lévy ett möte mellan Bærtlings arv och samtida abstrakta uttryck. ”Genom sina olika uttryck och arbetssätt förnyar de alla den geometriska abstrakta konsten. Det finns ett jättestort intresse för samtida abstrakt konst globalt i dag,” förklarar Alluchon.

I den historiska miljön under träbalkar i taket framträder Bærtlings kontrasterande färger i skarp kontrast mot den gråa pariservintern. Här möter hans ”öppna form”, ett system av vinklar och linjer, nya tolkningar och riktningar genom de samtida konstnärernas verk.

En av höjdpunkterna är Bella Runes monumentala mobiler som hänger från tak till golv. Transparenta garntrådar av tunn silkesmohair skapar parallella linjer med Bærtlings öppna trianglar – hos båda konstnärerna tycks de geometriska formerna fortsätta utanför verkets och rummets gränser.

”Jag tänker på mina verk som en aktivitet, som en förstärkare av den situation där de ingår, men där också människor på platsen och rummets arkitektur spelar roll,” säger Bella Rune som tillsammans med Jacob Dahlgren är de enda svenska konstnärerna i utställningen utöver Bærtling själv.

Trots att Rune inte betraktar Bærtling som en direkt referens medger hon att han alltid funnits i hennes konstnärliga periferi. ”Om man är verksam som konstnär i Sverige och har ett intresse för vad det abstrakta kan vara finns Bærtling alltid i ens synfält,” säger hon och minns hur hans ikoniska draperi i Kulturhuset skärpte hennes blick som barn.

Olle Bærtling, född 1911, var autodidakt men influerad av konstnärer som Henri Matisse och Auguste Herbin samt den franska avantgarderörelsen Group Espace. Trots att han i Sverige länge betraktades med skepsis som ”den kontroversiella bankiren som försökte måla” fick han internationellt genomslag med utställningar runt om i Europa och USA och representerade Sverige på Venedigbiennalen 1954.

Curator Marjolaine Lévy menar att Bærtlings relevans idag, 45 år efter hans bortgång, ligger i hur hans konst förhåller sig till verkligheten. ”Hans konst är ingen reträtt från världen, utan en modell för hur man ska leva i den. Med sina skarpa vektorer, rena plan och öppna kompositioner kan hans verk ses som krafter med en inneboende riktning, balans och spänning.”

I en tid när allt tycks kunna mätas och förklaras omedelbart erbjuder den abstrakta konsten något annat. Bella Rune förklarar: ”Det finns erfarenheter i det levda livet som inte låter sig beskrivas i ett narrativ… Men som vi alla har och som förenar oss bortom de stora och små berättelserna. För mig är abstraktion inte eskapism från det världsliga. Snarare en möjlighet att hålla sig kvar i det som sker, både som en kroppslig och intellektuell upplevelse.”

Utställningen ”Formes ouvertes” visar nära 30 år av Bærtlings måleri och skulptur i dialog med verk av Cécile Bart, Rana Begum, Ulla von Brandenburg, Jacob Dahlgren, Bernd Ribbeck, Bella Rune och Brooklin A Soumahoro. Den pågår på Svenska Institutet i Paris till den 19 juli.