Regeringen vill ha bibliotek för förbjudna böcker

I en satsning för att värna om yttrandefriheten och det fria ordet har regeringen presenterat planer på att inrätta ett nytt specialbibliotek med fokus på förbjuden och censurerad litteratur. Kungliga biblioteket (KB) har nu fått i uppdrag att utreda hur ett sådant bibliotek skulle kunna utformas och drivas.

– I en tid när journalister och författare riskerar fängelsestraff och censureras är det viktigt att kunna samla böcker på det här sättet, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande.

Initiativet kommer i en period då den globala yttrandefriheten är under allt större press. Enligt organisationen Reportrar utan gränser sitter över 500 journalister fängslade runt om i världen, och böcker förbjuds eller censureras i ett ökande antal länder.

Kungliga biblioteket, som redan idag har ansvaret för att bevara och tillgängliggöra det svenska kulturarvet genom pliktexemplar, kommer nu att undersöka förutsättningarna för att bygga upp en specialsamling med litteratur som förbjudits eller censurerats i olika delar av världen.

Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie vid KB, välkomnar uppdraget och understryker dess betydelse.

– Det här handlar om att värna grundläggande demokratiska värden. Genom att bevara och tillgängliggöra litteratur som förbjudits eller censurerats kan vi både synliggöra förtryck och bevara viktiga röster för framtiden, säger Herdenberg.

Utredningen ska bland annat undersöka hur man kan samla in och katalogisera materialet, vilka språk som ska prioriteras och vilka resurser som krävs för att bygga upp och underhålla en sådan samling. Man ska också titta på hur liknande initiativ fungerar i andra länder, som exempelvis Nederländernas ”Bibliotheek van verboden boeken” och Norges arbete med förbjuden litteratur.

Förslaget har fått ett brett stöd från kulturinstitutioner och yttrandefrihetsorganisationer. Svenska PEN:s ordförande Elisabeth Åsbrink menar att biblioteket skulle kunna bli en viktig symbol för Sveriges engagemang för yttrandefriheten globalt.

– Detta är ett viktigt initiativ som visar att Sverige tar sitt ansvar för att försvara det fria ordet. I en tid när auktoritära regimer världen över försöker tysta kritiska röster blir symbolhandlingar som denna allt viktigare, säger Åsbrink.

Även förläggare och författare har reagerat positivt på förslaget. Den svenska författarföreningen ser initiativet som ett sätt att lyfta fram litteraturens betydelse som bärare av demokratiska värden.

– Litteratur som censureras eller förbjuds bär ofta på sanningar som makthavare inte vill ska komma fram. Genom att samla dessa verk på ett ställe kan vi både hedra författarna och påminna om vikten av yttrandefrihet, säger föreningens ordförande Grethe Rottböll.

Det nya biblioteket kommer enligt planerna att bli tillgängligt både för forskare och för allmänheten, men med vissa begränsningar när det gäller material som kan vara särskilt känsligt eller kontroversiellt.

Enligt regeringens tidsplan ska Kungliga biblioteket presentera sin utredning under hösten 2023, och om allt går enligt plan skulle biblioteket kunna öppna sina dörrar redan under 2024. En preliminär budget på 15 miljoner kronor har avsatts för projektets första fas.

Simona Mohamsson framhåller att satsningen på det nya specialbiblioteket också ska ses i ett större perspektiv.

– Sverige har en lång tradition av att värna yttrandefrihet och tryckfrihet. Med det här biblioteket vill vi både bekräfta den traditionen och skapa ett verktyg för att dokumentera och motverka censur och förtryck runt om i världen. I en tid när demokratin är under press är sådana satsningar viktigare än någonsin, avslutar utbildningsministern.