Säverman: Stegvis nedräkning

Stockholmare drabbades under tisdagen av ett oväntat tekniskt avbrott när flera aktivitetsmätare och träningsappar slutade registrera användarnas stegräkning. Fenomenet märktes tydligt i centrala delar av staden där många pendlare och lunchpromenerare plötsligt stod utan möjlighet att kvantifiera sina dagliga rörelsemönster.

”Det var som att gå i ett vakuum,” berättar Maria Lindberg, 34, som varje dag brukar promenera från T-centralen till sitt kontor på Östermalm. ”Jag kollade mobilen efter lunch och insåg att appen inte hade registrerat ett enda steg sedan morgonen.”

Problemet tycks ha drabbat flera olika märken och applikationer samtidigt, vilket antyder att det kan röra sig om en mer övergripande teknisk störning relaterad till GPS-tjänster eller rörelsedetektering i moderna smartphones.

På Kungsgatan bildades under eftermiddagen mindre köer utanför elektronikbutiker där bekymrade kunder sökte teknisk support. Personalen på Telia-butiken bekräftar att de fått ovanligt många frågor om just stegräknare och aktivitetsmätare under dagen.

”Vi kan hjälpa till med grundläggande felsökning och i vissa fall ominstallation av appar, men när det gäller förlorad data är det tyvärr inte mycket vi kan göra,” förklarar Jonas Berglund, butiksanställd. ”De steg som inte registrerats är borta för gott.”

Fenomenet visar på hur djupt rotad självmätningstekniken blivit i vår vardag. Det som för tio år sedan ansågs vara en nymodighet för träningsentusiaster har nu blivit standard för många svenskar. Enligt en undersökning från Internetstiftelsen använder över 60 procent av svenskarna mellan 25 och 45 år någon form av aktivitetsmätning dagligen.

Beteendevetaren Charlotte Eklund vid Stockholms universitet menar att reaktionerna på avbrottet är talande för vår tids förhållande till data och självmätning.

”Det handlar om en form av digital bekräftelse. När vi går 10 000 steg får vi en liten dopaminbelöning i hjärnan. Uteblir mätningen känns det för många som att ansträngningen inte räknas, som om den aldrig hänt,” säger Eklund.

För många handlar det också om en social dimension. Träningsappar med delningsfunktioner har skapat nya gemenskaper där vänner och kollegor tävlar om vem som rör sig mest eller tränar hårdast. Ett avbrott i mätningen kan därför upplevas som att man plötsligt står utanför den digitala gemenskapen.

Tekniska experter pekar på ett möjligt samband med en större uppdatering av GPS-satellitnätverket som genomfördes under natten till tisdag, men detta har ännu inte bekräftats officiellt.

Under sen eftermiddag rapporterade flera användare att deras tjänster börjat fungera igen, om än med luckor i dagens data. Vissa appar har infört kompensationsfunktioner där användare manuellt kan lägga till uppskattad aktivitet, men detta ses av många entusiaster som en ofullständig lösning.

”Det känns lite som att fuska,” säger Niklas Bergström, löpentusiast och daglig pendlare. ”Själva poängen är ju den objektiva mätningen. Om jag bara gissar hur långt jag gått kan jag lika gärna hoppa över hela grejen.”

Händelsen illustrerar ett växande beroende av digital teknologi för att validera vardagliga aktiviteter. Samtidigt som stegräkning och aktivitetsmätning uppmuntrar till rörelse och hälsosamma vanor, väcker tillfälliga avbrott som detta frågor om vår relation till tekniken.

”Det är lite som när folk förr i tiden gick ut utan kamera och sedan sa ’det var så vackert, synd att jag inte kunde ta ett foto’. Nu går vi ut utan stegräknare och känner att promenaden inte riktigt räknas,” avslutar beteendevetaren Charlotte Eklund.

Under onsdagen förväntas alla system fungera normalt igen, enligt de största applikationstillverkarna. Tills dess får Stockholms flanörer nöja sig med känslan i benen som bevis på dagens motion.