Stockholms äldsta gaybar räddad från nedstängning

I en märklig konflikt som pågått i över ett år har Stockholms äldsta gaybar, Side Track, äntligen fått besked om att verksamheten kan fortsätta. Efter omfattande ljudmätningar och dyra ombyggnationer som kostat över en halv miljon kronor har baren nu godkänts av kommunen.

Konflikten började när en granne flyttade in i fastigheten för ungefär ett och ett halvt år sedan och började klaga på ljudnivåerna från baren, som har existerat på samma plats i 36 år.

”Jag har funnits här i 36 år, grannen flyttade in för ett och ett halvt år sedan. Ändå är det jag som har fått slåss för att få vara kvar,” säger Fredrik Arnegard, ägare och drivkraft bakom Side Track.

Situationen har väckt starka känslor i Stockholm och även nationellt. En omfattande namninsamling startades till stöd för baren, och fallet har fått stor uppmärksamhet i både traditionella och sociala medier.

Efter att grannen började framföra sina klagomål tvingades Arnegard bekosta flera kommunala ljudmätningar. Dessutom har han genomfört omfattande renoveringar av lokalen, inklusive ljuddämpande åtgärder och installation av ny ventilation. Kostnaderna för dessa nödvändiga åtgärder har överskridit en halv miljon kronor.

”Hade jag inte haft pengarna, då hade jag inte klarat det här. Då hade Side Track, som närmast är en institution i staden, fått stänga,” förklarar Arnegard med en blandning av lättnad och frustration.

Fallet belyser en allt vanligare problematik i större städer där etablerade nattliv och nöjeslokaler hamnar i konflikt med nya bostadsrätter och hyresgäster. I flera europeiska huvudstäder har liknande fall lett till att historiska mötesplatser tvingats stänga efter klagomål från nyinflyttade.

Side Track har sedan öppnandet 1987 fungerat som en viktig samlingsplats för HBTQ-personer i Stockholm. Baren ligger strategiskt placerad i centrala staden och har överlevt både AIDS-krisen, finanskriser och pandemin.

Det som gör situationen än mer anmärkningsvärd är att grannen som initierade konflikten nu planerar att flytta från fastigheten, efter att ha orsakat både ekonomiska och emotionella påfrestningar för barägaren.

”Nu ska grannen dessutom flytta. Efter allt det här. Jag hoppas att nästa person som flyttar in förstår att det är en krog här. Vi är ändå mitt i stan, på en gågata. Det är tunnelbana, pendeltåg och liv och rörelse. Det är ingen nyhet,” säger Arnegard.

Stadens nöjesliv och kulturscener har under senare år utsatts för allt hårdare tryck från bostadsutveckling och gentrifiering. Flera välkända klubbar och barer har tvingats stänga eller flytta till mindre centrala områden på grund av ökade hyror eller klagomål från nyinflyttade.

Fallet med Side Track väcker även frågor om lagstiftning kring etablerade verksamheter kontra nyinflyttade boendes rättigheter. I flera europeiska länder diskuteras nu införandet av ”Agent of Change”-principer, där ansvaret för bullerdämpande åtgärder läggs på den part som senast etablerat sig i ett område.

För Fredrik Arnegard är Side Track mer än bara en arbetsplats. Det är ett livsverk som han känner starkt för.

”Jag är inte särskilt social, men jag är social på jobbet. Jag älskar det här stället. Side Track måste få finnas kvar, även när jag är borta,” avslutar han.

Side Track kan nu fortsätta sin verksamhet som en viktig mötesplats och historisk institution i Stockholms nattliv, men fallet illustrerar de utmaningar som stadsplanerare och beslutsfattare står inför när det gäller att balansera behoven hos etablerade verksamheter med nya bostäders utveckling i innerstaden.