Mikrodramer: En ny trend tar sig in på svenska skärmar

”Jag är här för att döda din pappa.” Så dramatiskt inleds mikrodramat ”I’m her most dangerous obsession”, där en kvinna med blond svinrygg mordhotar kaféägarens dotter. Efter bara 76 sekunder är första avsnittet slut, och tittaren lämnas med en cliffhanger.

Mikrodramer har de senaste åren blivit ett globalt fenomen på sociala medier. Med titlar som ”Wrong sperm, right love” och ”How the maid sparked the blind CEO’s heart” har formatet lockat hundratals miljoner tittare världen över. Filmerna är vertikalt filmade för att passa mobilskärmar, och varje avsnitt varar mellan 30 sekunder och tre minuter.

Formatet använder främst Tiktok och Instagram som spridningskanaler för att locka tittare till strömningsappar där hela serien finns tillgänglig. I Kina har genren vuxit till en miljardindustri som förra året omsatte mer än landets biografer. Omkring 800 miljoner kineser följer dagligen dessa serier.

Även Hollywoods stora aktörer har fått upp ögonen för formatet. Fox Entertainment har nyligen tecknat avtal om att producera 200 mikrodramer inom två år i samarbete med ett ukrainskt produktionsbolag. Miramax före detta chef Bill Block har säkrat 14 miljoner dollar för att utveckla mikrodramer, och enligt den amerikanska tidningen Variety kommer industrin generera 26 miljarder dollar årligen fram till 2030.

Nu har denna våg även nått Sverige, om än i blygsam skala. Under Göteborgs filmfestival diskuterades formatet under programpunkten ”Mikrodrama – nästa steg för svenskt berättande?”.

På produktionsbolaget The Line i Stockholm förbereds nu Nordens första mikrodramer. Till helgen börjar inspelningen av ”Bella”, som handlar om en fjortonårig tjej som upptäcker att hennes pojkvän varit otrogen under ett skollov. Bolaget utvecklar även ”Log in with love” i samproduktion med ett malaysiskt mikrodramahus. I den serien inleder en malaysisk influerare en relation med en svensk datatekniker.

”Alla regler du lärt dig om att skriva filmmanus ska du glömma. Allt ska sägas och vara övertydligt för att fånga in tittaren,” förklarar Sara Lindblom, exekutiv producent på The Line.

Typiskt för amerikanska och kinesiska mikrodramer är överdrivna karaktärer – elaka personer är extremt elaka och goda personer är nästan löjligt godhjärtade. Men The Line avser att anpassa formatet för en nordisk publik.

”Vi gör inte amerikansk film i Sverige och vi kommer inte göra amerikanskt mikrodrama i Sverige heller, utan vi kommer göra det som går i linje med vad vi tror svenska folket vill ha. Det är formatet vi adapterar, inte storyn,” säger Lindblom.

Fenomenet med kortformat är inte helt nytt. Redan 2020 lanserades den amerikanska strömningstjänsten Quibi med tio minuter långa avsnitt, men företaget lades ner efter bara ett halvår. Sedan dess har flera stora filmbolag experimenterat med formatet. Paramount Pictures firade exempelvis ”Mean Girls” 20-årsjubileum genom att släppa hela filmen på Tiktok uppdelad i 23 delar.

Stina Bengtsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, som forskat om ungas medieanvändning, ser utvecklingen som en anpassning till moderna medievanor:

”Människor har länge vänt sig till kulturen under så kallade mikropauser, som när man är på resande fot eller har en lunchrast på jobbet. Fenomenet med mikrodramer blir ett sätt att harmonisera med det beteendet och samtidigt matcha de tekniska framstegen.”

I USA och Asien används ofta betalväggar för att monetarisera innehållet. Efter några gratis avsnitt måste tittaren antingen betala med poäng som samlats i appen eller teckna en prenumeration. The Line tror dock inte att den nordiska marknaden är mogen för detta betalningssystem utan planerar att distribuera sina serier via Tiktok och en egen hemsida.

Trots att kritiker kan ifrågasätta om formatet bidrar till mobilberoende, ser The Line stora möjligheter. Bolaget menar att mikrodramer kan revolutionera den svenska filmbranschen genom att skapa nya intäktskällor.

”Hela filmbranschen blöder pengar och det är extremt tufft. Här har vi ett format där vi kan engagera en bransch, anställa arbetslösa filmarbetare och förhoppningsvis få in pengar för att finansiera svensk film igen,” säger Lindblom.

För The Line representerar mikrodramer inte bara ett nytt format utan också en möjlighet att producera innehåll utan att vara beroende av traditionella finansiärer som Svenska filminstitutet. Visionen är att överskottet från dessa produktioner ska kunna finansiera mer traditionella filmformat som långfilmer och tv-serier.