Tankeväckande essä om skillnaden mellan liv och död

I juli publicerade Helena Granström sin essäsamling ”Verklighetens död”, en verk som på djupet undersöker spänningen mellan fysikens världsbild och den mänskliga erfarenheten. Boken kan beskrivas som ett ambitiöst försök att utmana den vetenskapliga materialismens dominans i vår tids tänkande.

Granström, som har en bakgrund inom både fysik och litteratur, använder sin tvärvetenskapliga kompetens för att navigera i gränslandet mellan naturvetenskap och humaniora. I boken argumenterar hon för att den moderna fysikens abstrakta modeller och matematiska beskrivningar har fått ett oproportionerligt stort tolkningsföreträde när det gäller vår förståelse av verkligheten.

Ett centralt tema i ”Verklighetens död” är hur den subjektiva upplevelsen systematiskt har nedvärderats till förmån för det som anses objektivt mätbart. Granström menar att denna utveckling har lett till en form av verklighetsfrämmande där den levda erfarenheten betraktas som mindre verklig än de abstraktioner vetenskapen arbetar med.

”Den mänskliga erfarenheten kan aldrig trollas bort”, skriver Granström i ett av bokens mest tankeväckande avsnitt. Detta påstående kan ses som en direkt utmaning mot reduktionistiska tendenser inom modern vetenskap, där medvetandet ofta beskrivs som enbart en biprodukt av hjärnans fysiska processer.

Boken berör även hur vetenskapens språk och metodik har kommit att genomsyra områden långt utanför dess traditionella domäner. Granström observerar hur ekonomiska, sociala och till och med existentiella frågor allt oftare formuleras i termer lånade från naturvetenskapen, något som hon menar leder till en utarmning av vår förståelse för dessa fenomen.

Särskilt intressant är Granströms diskussion om kvantfysikens paradoxer och hur dessa utmanar vår intuition om verklighetens natur. Hon påpekar att även inom fysiken själv finns en spänning mellan den matematiska formalismen och försöken att skapa begripliga tolkningar av vad dessa ekvationer egentligen säger om verkligheten.

I ett av bokens mer filosofiska avsnitt utforskar Granström medvetandets gåta och kritiserar den så kallade ”easy problem/hard problem”-distinktionen som filosofen David Chalmers har formulerat. Hon menar att själva uppdelningen mellan ”lätta” och ”svåra” medvetandeproblem redan förutsätter en materialistisk världsbild som hon ifrågasätter.

”Verklighetens död” kan också läsas som ett inlägg i debatten om expertkunskap och demokrati. Granström argumenterar för att när vetenskapens språk blir alltmer specialiserat och otillgängligt för allmänheten, uppstår demokratiska problem. Vem har rätt att uttala sig om verklighetens natur när endast ett fåtal experter kan förstå de teorier som anses beskriva den?

Litteraturkritiker har noterat att Granströms egen bakgrund som fysiker ger hennes kritik särskild tyngd. Till skillnad från många andra som kritiserar vetenskapens anspråk har hon själv varit djupt förankrad i den vetenskapliga traditionen och talar således inte utifrån okunskap eller missförstånd.

Boken har väckt debatt inom både akademiska och litterära kretsar. Vissa har hyllat den som ett nödvändigt korrektiv till vår tids scientism, medan andra har kritiserat den för att misrepresentera modern vetenskap eller för att öppna dörren för irrationellt tänkande.

”Verklighetens död” placerar sig i en tradition av tänkare som Thomas Nagel, Mary Midgley och Marilynne Robinson – författare som på olika sätt har ifrågasatt naturvetenskapens expansiva anspråk och försökt återupprätta värdet av subjektiva erfarenheter och humanistiska perspektiv.

I en tid då vetenskaplig expertis både hyllas och ifrågasätts, erbjuder Helena Granströms bok en nyanserad och tankeväckande reflektion över förhållandet mellan vetenskap, erfarenhet och verklighet. Den utmanar läsaren att tänka bortom förenklade dikotomier och att återupptäcka värdet av olika kunskapsformer.

För den som intresserar sig för gränslandet mellan naturvetenskap, filosofi och litteratur utgör ”Verklighetens död” ett väsentligt bidrag till samtida tänkande om några av vår tids mest grundläggande frågor.