Tara Moshizi: Jag vill trösta mamma och få tag i pappa, samtidigt jublar en del av mig

Under helgen förändrades allt för Iran. Samtidigt som vanliga svenskar såg på Melodifestivalen och umgicks med familjen, utspelade sig historiska händelser i landet som länge präglats av politisk och religiös spänning. Dödsfallet av Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei har skapat både oro och förhoppningar bland iranier världen över.

För många iranier i Sverige, däribland Tara Moshizi, väckte händelsen motstridiga känslor. Nyheten om attacker mot Iran och ayatollans bortgång kom oväntat och skapade en känslomässig berg-och-dalbana för många med anknytning till landet.

”Jag satt och tittade på Melodifestivalen med min mamma på besök när nyheterna började strömma in. Det kändes overkligt att sitta i trygghet i Sverige medan sådana omvälvande händelser pågick i mitt ursprungsland,” berättar Moshizi.

Irans politiska struktur har under decennier präglats av den teokratiska ledningen under ayatollan, som haft den yttersta makten i landet sedan revolutionen 1979. Khameneis död markerar därför slutet på en era och början på en osäker period för landet med 85 miljoner invånare.

Experter på Mellanöstern menar att händelseutvecklingen kan leda till olika scenarier. Vissa fruktar ökad instabilitet och hårdare förtryck från regimens sida, medan andra ser en möjlighet till politisk öppning och reformer. Den iranska regimen har länge kritiserats internationellt för brott mot mänskliga rättigheter och förtryck av oppositionen.

För iranier i diaspora, som Moshizi, väcker utvecklingen starka känslor. Många har släktingar kvar i landet och följer händelserna med både hopp och rädsla. Flera har inte kunnat besöka sitt hemland på åratal på grund av politiska skäl.

”Jag pendlar mellan glädje och oro. Å ena sidan finns ett hopp om förändring, å andra sidan vet vi inte vilken riktning landet kommer ta nu,” säger Moshizi. ”Drömmen om att kunna fira persiskt nyår, Nowruz, i Teheran tillsammans med familjen nästa år känns plötsligt inte helt omöjlig.”

Den iranska diasporan i Sverige uppgår till omkring 100 000 personer och utgör en betydande minoritet i landet. Många kom till Sverige i samband med revolutionen 1979 eller under Iran-Irak-kriget på 1980-talet, medan andra har anlänt senare på grund av politisk förföljelse.

För dessa iranier representerar händelserna både ett traumatiskt minne och en möjlig ny början. Sociala medier har fyllts av inlägg från iranier som uttrycker allt från jubel till djup oro över framtiden.

Samtidigt betonar politiska analytiker att maktskiftet i Iran är komplext och att det är för tidigt att dra långtgående slutsatser. Landets maktstruktur består av flera lager, där Revolutionsgardet, de religiösa ledarna och valda politiker alla spelar viktiga roller.

”Det är viktigt att komma ihåg att Irans politiska system är designat för att överleva även efter förlust av nyckelpersoner. Regimen har överlevt många kriser tidigare,” förklarar en Mellanösternexpert vid Stockholms universitet.

Trots osäkerheten känner många iranier i Sverige att något fundamentalt har förändrats. För första gången på länge finns en känsla av att Iran kan gå in i en ny fas.

”Det är som att hålla andan och vänta. Vi vet inte vad som kommer hända, men känslan av att något avgörande sker just nu är överväldigande,” säger Moshizi.

Under de kommande dagarna och veckorna kommer världens ögon vara riktade mot Iran för att se vilken riktning landet tar. För iranier både inom och utanför landet fortsätter den känslomässiga resan mellan hopp och rädsla, mellan drömmar om återförening och oro för mer instabilitet.

För Tara Moshizi och många andra fortsätter vardagen i Sverige, men med tankar och känslor ständigt kopplade till händelserna i Iran. Drömmen om att en dag kunna återvända till ett fritt Teheran lever vidare, starkare än på länge.