Daron Acemoglu, Nobelpristagare i ekonomi, argumenterar i sin bok ”Power and Progress” att teknisk innovation inte i sig själv är en garant för varken välstånd eller undergång. Det avgörande är hur den politiska makten hanterar införandet av ny teknologi. Med andra ord, goda politiska beslut kan förhindra att teknologiska framsteg, som den förestående AI-revolutionen, får destruktiva konsekvenser. Bekymrande nog tyder den politiska utvecklingen, särskilt i USA, på en bristande prioritering av demokratiska värden och mänskliga rättigheter, vilket väcker oro inför framtiden.
År 2023 präglades AI-debatten av en vag oro för mänsklighetens undergång, ofta driven av techföretag själva för att skapa publicitet. Det senaste året har dock debatten snarare präglats av axelryckningar och fokus på AI-verktygens brister. Men de tekniska förändringar som kan implementeras under kommande politiska mandatperioder, exempelvis i USA, har potential att omforma näringslivet, den globala ekonomin och inte minst militär teknologi på djupgående sätt. Dessa förändringar riskerar att ske under inflytande av aktörer med tvivelaktiga demokratiska värderingar.
David Sacks, en inflytelserik Silicon Valley-miljardär, har uttryckligen hoppats på en politisk omsvängning som skulle försvaga etablerade nyhetsmedier. Ironiskt nog har han nu utsetts att leda omställningen inom AI och kryptovalutor, vilket ger honom och andra likasinnade tech-miljardärer direkt tillgång till maktens korridorer. Denna grupp, ofta benämnd ”Paypalmaffian” och inkluderande Elon Musk och Peter Thiel, delar en beundran för auktoritära ledare och en önskan att begränsa statens inflytande, trots att de nu själva får möjlighet att styra just de institutioner de tidigare kritiserat.
Denna maktkoncentration hos demokratiskeptiska miljardärer väcker oro för hur de kommer att använda sina positioner. Risken är att de kommer att avveckla regelverk som syftar till att begränsa de negativa aspekterna av AI och kryptovalutor, teknologier som redan utnyttjas av oligarker och kriminella för penningtvätt och illegal kapitalflytt. Denna utveckling undergräver demokratiska processer och riskerar att skapa ett samhälle där makten koncentreras till ett fåtal privilegierade individer.
De potentiella konsekvenserna för militär teknologi är särskilt oroande. I en essä i tidskriften Foreign Affairs beskriver Eric Schmidt, tidigare VD för Google och ägare av flera militära företag, tillsammans med den nyligen avlidne Henry Kissinger, framtidsscenarier för AI-driven krigföring. De målar upp en bild av gigantiska drönarsvärmar, kontrollerade av AI, som en skrämmande utveckling av modern krigföring. Denna vision av automatiserad krigföring, där mänsklig inblandning minimeras, väcker etiska frågor och riskerar att eskalera konflikter.
Den tekniska innovationen inom USA:s militärindustri har i allt högre grad förflyttats från traditionella aktörer till privata techföretag, vilket skapar en alltmer flytande gräns mellan Silicon Valley och Pentagon. Flera AI-jättar, inklusive Open AI, har redan övergett tidigare löften om att inte samarbeta med militären, och techföretagens ledare söker nu aktivt samarbeten med politiska makthavare. Denna kapplöpning om lukrativa militära kontrakt riskerar att driva på utvecklingen av potentiellt farliga teknologier och undergräva demokratisk kontroll över militären. I ljuset av Acemoglus argument om vikten av politisk styrning av teknologisk utveckling, framstår denna utveckling som djupt oroande. Risken är att en kombination av teknologisk utveckling och politisk opportunism leder till en framtid präglad av ökad ojämlikhet, minskad demokratisk kontroll och en eskalering av militära konflikter. Det är en utveckling som kräver noggrann granskning och aktiva åtgärder för att säkerställa att teknologiska framsteg används för att främja mänskligt välbefinnande och inte för att undergräva demokratiska värden.
