Tomas Ledin: ”Jag tänkte: kommer jag verkligen ro i land det här?”

I den svenska musikbranschens värld fortsätter den legendariska artisten Tomas Ledin att utmana sig själv. I sitt senaste projekt har den 74-åriga musikern tagit steget från rockscenen till den klassiska musikens domäner genom samarbetet med en hel symfoniorkester.

Albumet ”Symphonia politropou”, vars titel kan översättas till ”samklang i en annan skepnad”, är den andra skivan som Ledin skapar tillsammans med dirigenten och arrangören Peter Nordahl. Projektet representerar en markant stilförändring för en artist som under decennier förknippats med populärmusik och rock.

– Det var främst Peter Nordahl som gjorde urvalet av sånger, även om jag också varit med i processen, berättar Ledin. Låtarna som valdes har en genomgående tematik som bejakar livet och lyfter fram kraften i gemenskap och inkludering, samt naturligtvis några kärlekssånger.

I tider av global oro har låtvalet fått en särskild betydelse. Ledin förklarar att de medvetet valde material som känns viktigt i relation till dagens omvärldssituation. Ett exempel är låten ”Här kommer nya tiden”, som han skrev strax efter Berlinmurens fall i en period av framtidsoptimism.

– Jag skrev den som en väldigt hoppfull sång. Nu är det ju det motsatta läget. Men då känns den plötsligt ännu viktigare att sjunga, reflekterar han.

Övergången från rock till symfonisk musik har inneburit både utmaningar och nya musikaliska upptäckter för Ledin. Att arbeta med en fullskalig symfoniorkester har gett honom en helt ny dimension av musikaliska upplevelser.

– Att ha ett 70-tal akustiska instrument runt sig, jag kunde aldrig föreställa mig att det skulle vara en så stor upplevelse. Det händer något med akustiska instrument som inte är uppmickade. Det skapar enorma emotionella stämningslägen, säger han med påtaglig entusiasm.

Den stora omställningen från pop- och rockvärldens konventioner till den symfoniska musikens uttryck har inte varit utan utmaningar. Inför de första konserterna med symfoniorkestern upplevde Ledin en form av nervositet som han inte känt på många år.

– Jag brukar inte vara nervös, förutom den där nervositeten som gör att man skärper sig, den är ju viktig. Men inför de första symfonikonserterna kände jag en nervositet som jag inte hade upplevt på många år. Jag tänkte: kommer jag verkligen ro i land det här artistiskt?

Efter de initiala framträdandena känner han sig nu betydligt tryggare i rollen som vokalist framför en symfoniorkester, och ser fram emot årets konsertserie med större självförtroende.

Trots att Ledin befinner sig i en ålder då många väljer att trappa ner, har han under de senaste åren snarare utökat sin konstnärliga repertoar. Utöver samarbetet med symfoniorkestern har han också prövat på krogshow, folkmusik och till och med bygdespel – alla nya territorier för den rutinerade artisten.

– Det känns nästan nödvändigt. Att åka ut med mitt band och göra ännu en sommarturné skulle inte ge mig samma energipåslag. Det här vitaliserar verkligen, förklarar Ledin om sin konstnärliga nyfikenhet.

Han menar att denna öppenhet för nya uttryck har varit särskilt viktig under den senare delen av karriären: ”Från 60 och framåt har jag gjort väldigt många saker som jag inte gjort tidigare och det har jag haft nytta av.”

Ledins utveckling är ett exempel på hur etablerade artister kan hitta nya vägar i sin kreativa process och fortsätta vara relevanta genom att ständigt förnya sig. Hans vilja att utforska nya musikaliska landskap visar på en konstnärlig vitalitet som tycks stärkas snarare än avta med åren.